Det amerikanska presidentvalet närmar sig och världen håller andan, Trump eller Clinton? Pest eller kolera, amerikanska väljare känns förvånansvärt ambivalenta. Danske författaren Jussi Adler-Olsen ger i sin ambitiösa politiska thriller ”Washingtondekretet” en vision om hur saker skulle kunna utvecklas i USA, dock inte med användande av de just nu aktuella som huvudpersoner.
Jussi Adler-Olsen har skrivit ett antal utmärkta kriminalromaner om den så kallade Avdelning Q. Här får han användning av sin talang för spänning men det är en helt annan uppbyggnad. Den tar avstamp hos den unga Doggie Rogers som vinner en resa till Kina dit hon får åka tillsammans med den karismatiske guvernören Bruce Jansen. Dennes fru blir mördad. Några år framåt satsar Jansen på att vinna presidentvalet och Doggie blir en idealistisk valarbetare åt honom, fram till att en ytterligare tragisk händelse sätter dem på kollisionskurs.
Jansen krockar i och för sig med många, särskilt när han som president inför ett antal undantagslagar, som att förbjuda skjutvapen, släppa ut en stor del av fångarna (intressant inte minst då USA har bland världen flest inspärrade i förhållande till folkmängd) och andra kontroversiella men välmenande åtgärder. Landet närmar sig snudd på inbördeskrig.
Det är ett scenario som känns långt ifrån orimligt med det upplägg som författaren har gjort. Några små manipulationer här, några ”nödvändigt” brutala där och så rullar det på. Emellanåt blir det som en riktig thriller, och det finns en – eller möjligen flera – mordgåtor här som håller spänningen vid liv. Det hade egentligen inte behövts då historien är tillräckligt intressant som den är.
Adler-Olsen skildrar detta imponerande initierat, med ett stort persongalleri. Han får till både de stora vyerna och de små sammanhangen, samtidigt som han lyckas få de viktigaste karaktärerna att kännas både levande och angelägna. Här hamnar ett antal intressanta personer i fokus. Doggie förstås, särskilt hennes spända relation till sin far, särskild efter att denne anklagats för ett av morden. Inte minst är skildringen av dennes fängelsevistelse i all sin absurda men i situationen logiska upplägg en mycket läsvärd del av boken. Journalisten Bugatti är en historia för sig, liksom den till en början idealistiske talskrivaren Wesley.
Jussi Adler-Olsen övertygar hela vägen, och hans roman har hela tyngden av en initierad amerikansk bästsäljarförfattare med dignitet.