Det är snart 20 år sedan komikern Anders Jansson fick sitt genombrott i tv-serien ”Hipp hipp” där populära karaktärer som Tiffany Persson från Staffanstorp, journalisten Morgan Pålsson och programledaren Mike Higgins dök upp. De fick dock stanna hemma när han nu begett sig på sin andra turné i eget namn, ”Radikal optimist”. Den förra hette "Kom in och stäng dörren" och han har själv sagt att den del av den nya är sådant som blev över då, men att den är mer personlig.
Anders Jansson tillhör den välsignade skara som verkar födda till att stå på scenen. Det var aldrig något tvivel om att han själv var synnerligen road av det hela när han framträdde för över 700 personer i publiken på Uppsala Konserthus. Han inledde också med en chockstart. Vilt dansande kom han in och mimade till Whams gamla ”Wham Rap (Enjoy what You do?). Frågetecknet kunde han ta bort direkt, han njöt verkligen fullt ut efter vad man kunde konstatera. Han är en mycket fysisk komiker, med god plastik och uttrycksfull mimik.
Han gör humor av det mesta och hittar verkligen universum i vattendroppen. Han iakttagelser är emellanåt halsbrytande, ibland mest dråpliga men alltid träffsäkra. Optiker, kiropraktiker, apotek, scoutläger, Facebook, cyklande tyska nudister, allt får roliga slängar. Han citerar sin finska mamma, han outar sitt tablettbehov. Han får oss att se verkligheten i skrattspegeln.
Lite ovanlig bland komiker är han då han inte är politisk, och inte särskilt arg på något heller. Det kan låta världsfrånvänt, men den delen klarar så många andra bättre (Och sämre, om man ska vara ärlig.) Det är på flera vis befriande att höra någon som vill att vi ska vara just ”radikala optimister”, det är ett slags både politisk och social hållning det också. Hans budskap att man ska ”höga förhoppningar och låga förväntningar” är en så god livshållning som någon.
Tidens gång illustrerades tydligt när han hade en gissningstävling på olika ljud: skrivmaskin, modem, kassa-apparat, härligt nostalgiska läten.
Roligast var han då han presenterade tio egna självhjälpsböcker ur den digra floran i ämnet. Till exempel ”Vegan – inga vänner och gaser i magen, del 2”. Någon form av självhjälp var det också att bevista hans föreställning. Om det är sant att ett gott skratt inte bara förlänger munnen utan även livet så gav det helt klart en extra tid.