Fysisk teater när den är som bäst

Den portugisiska teatergruppen Companhia do Chapitô besökte i våras Uppsala och Reginateatern med passionsberättelsen The great creator.
Det var första gången portugisernas enormt skickliga fysiska teater visades i Sverige, och när de nu är tillbaka med en tolkning av Shakespeares the Tempest, eller Stormen, snuddar förväntningarna i taket.

Sagospelet Stormen hör till världsdramatikens mest egensinniga komedier och anges ganska ofta som en förklaring till William Shakespeares obrutna popularitet. Kanske inte för att den spelas lika mycket som de stora tragedierna, men väl för att den känns så löjligt modern och samtida, i varje fall med tanke på att den har fyra hundra år på nacken. Pjäsen utspelas på en snudd på öde ö, men också i medvetandet på den strandsatta härskaren Prospero. Språket är lika viktigt som handlingen och när Prospero får chansen att hämnas på de
män som har berövat honom makten väljer han försoning istället för hämnd - något som i början av 1600-talet måste ha tett sig sanslöst radikalt.

Companhia do Chapitô ger sig på pjäsen med en filt och bok som enda rekvisita. Texten finns kvar men orden är färre och ges på en blandning av engelska och italienska - och kropp. De tre skådespelarna Jorge Cruz, Marta Cequeira, och Tiago Viegas befinner sig alla under hela pjäsen på scenen och gör ett knippe roller vardera. Regissören John Mowat har egentligen bara strukit några statistroller. Prospero, dottern Miranda, slaven Caliban, skurkarna Alonso och Sebastian, luftanden Ariel och så vidare. Companhia do Chapitôs kanske största
styrka är förmågan att låta kroppen tala och det är omåttligt
fascinerande att se skådespelarna kliva från den ena rollen till den andra.

Stormen handlar alltså om försoning, om sexualitet och om polerna natur och kultur eller mörker och ljus. I Companhia do Chapitôs version finns visserligen de centrala dragen från Shakespeares text, men Companhia do Chapitô speglar egentligen mest sina egna förmågor.
Det är egalt vad de spelar. Och skulle de bara vara snäppet sämre på den ordfattiga kroppsteater de representerar kunde detta vara förödande. Men Companhia do Chapitô gör skäl för epitetet världsklass, och det är snudd på omöjligt att möta dem utan att bländas.

Fysisk teater när den är som bäst

Shakespeare har reducerats till en filt, en bok och kroppsspråk.Companhia do Chapitô är fysisk teater när den är som bäst, konstaterar Sebastian Johans.