Synd egentligen att en så bra sångerska och fin artist som Sanna Nielsen ska ägna sig åt att försöka slå som schlagerartist. Det känns tydligt att det finns mycket mer där bakom. Självklart är det svårare om man inte skriver sitt eget material, man hamnar i händerna på låtskrivarna och skivbolaget.
Hennes nya album är ojämnt och balladerna imponerar mest. Bäst är fortfarande den övertygande Empty Room som borde ha fått åka till Belgrad. Det finns några fina långsamma låtar till plus ett par upptempo som räddar albumet på rätt sida.
Där är Bobby Ljunggren - med viss hjälp av Aleena Gibson - på rätt väg med låtar till Sanna. I övrigt är det ett gäng dussinsånger som låter som de som hamnar på femte plats och nedåt i schlagertävlingarna. Hon förtjänar bättre låtar än så!