David Håkansson blev aningen ställd av frågan. "Jag förklarade att jag nog behövde lite betänketid", säger han.
Fredagen 28 april satt David Håkansson och arbetade som vanligt i sitt arbetsrum på Institutionen för nordiska språk intill Engelska parken. Telefonen började vibrera. Den som ringde var Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.
Det korta samtalet utmynnade i en fråga: vill du efterträda Sture Allén på stol 3?
– Vad svarar man på en sådan fråga? Jag förklarade att jag nog behövde lite betänketid, berättar David Håkansson via samma telefon och från samma tjänsterum som när Mats Malm ringde.
UNT:s reporter är nämligen lite hängig och vill till varje pris undvika att smitta ned Uppsalas senaste bidrag till Akademien inför inträdestalet onsdag 20 december. Därav ingen intervju på plats.
Men tillbaka till telefonsamtalet i våras. Sedan David Håkansson lyckats köpa sig lite tid diskuterade han saken med sin fru och funderade en hel del på egen hand under valborgshelgen och ytterligare några dagar. Därefter ringde Håkansson tillbaka och lämnade det svar som Mats Malm hoppats på.
Vad hindrade dig från att tacka ja på en gång?
– Jag har ju en heltidsanställning på Uppsala universitet och är också dekan för språkvetenskapliga fakulteten. Innan jag bestämde mig ville jag tänka igenom vad det skulle innebära att också sitta i Svenska Akademien.
Hans forskning kretsar kring de svenska 1800-talsförfattarnas roll som språkförnyare. "Jag har säkert missat några av de senaste årens internationella författarskap", säger David Håkansson.
Exakt hur mycket tid och arbete som kommer att krävas vet han inte. Att det blir mycket obligatorisk läsning sommartid står i alla fall klart. Det är då Akademiledamöterna förses med läslistor inför höstens beslut om vem som ska tilldelas årets Nobelpris i litteratur.
David Håkansson beskriver sig själv, föga förvånande, som en läsande människa. Han hänger med i bokutgivningen, även om han på grund av sitt pågående forskningsprojekt tvingas nedprioritera dagsaktuella författare.
– Projektet kretsar kring de svenska 1800-talsförfattarnas roll som språkförnyare. Jag har därför främst läst sådan litteratur och säkert missat några av de senaste årens internationella författarskap.
På frågan om han före tillkännagivandet hade läst årets pristagare Jon Fosse blir svaret ett förbehållslöst nej.
– Samtidigt var jag inte med i arbetet med att utse årets litteraturpristagare. Det är först från och med 2024 som jag kommer att delta i den processen, säger David Håkansson.
Bordet står dukat inför Svenska Akademiens årliga högtidssammankomst i Stora börssalen i Börshuset i Gamla stan.
Han poängterar också att Akademien gör så mycket mer än utser Nobelpristagare och verkar för att stärka den svenska litteraturen. Den oberoende kulturinstitutionen från 1786 arbetar också för att värna om det svenska språket.
– Där har Akademien ett mycket viktigt uppdrag. Arbetet med ordboken, som nyligen blev klar, är ett exempel på vad som görs.
Eller klar och klar. Det 39:e och sista bandet av SAOB skickades visserligen till tryck i höstas, 140 år efter att första bandet gavs ut, samtidigt som det ständiga arbetet med revideringar snart ska återupptas igen.
David Håkansson ser fram mot att vara delaktig i det arbetet och även ett flertal andra uppgifter där hans specialkunskaper blir en tillgång för Akademien.
Du nämnde ordboken, vad kommer du mer att kunna bidra med?
– Med jämna mellanrum kommer Akademiens ordlista i nya upplagor. I det arbetet kommer jag att vara involverad, liksom det fokusområde som handlar om att stärka svenskan i skolan och uppmuntra till barn och unga till läsning. Akademien ligger också bakom utmärkelsen Svensklärarpriset till exempel.
Sture Allén efterträdes lämpligen av ännu en språkvetare. David Håkanssons företrädare på stolen var professor i språkvetenskaplig databehandling. Även Alléns företrädare, Carl Ivar Ståhle, var språkman.
För det är förstås i första hand som språkvetare som David Håkansson rekryterades av Mats Malm till stol 3. Hans företrädare på stolen, Sture Allén, ledamot mellan 1980 och 2023, var professor i språkvetenskaplig databehandling. Även Alléns företrädare, Carl Ivar Ståhle, var språkman.
Håkansson beskriver sin företrädare som en viktig och framsynt språkforskare, även i ett internationellt perspektiv. Sture Allén var en av de första som kombinerade språkvetenskap med databehandling. Det och mycket annat gjorde honom till en föregångsman, enligt David Håkansson.
Eftersom Håkansson efterträder en avliden Akademiledamot är det på förhand givet vad hans inträdestal vid Akademiens högtidssammankomst kommer att kretsa kring: Sture Alléns gärning.
Nervöst?
– Som universitetslärare är jag förstås van vid att tala inför grupper, men det här är ju lite speciellt. Så jag skulle nog ljuga om jag sa att jag inte kommer att vara nervös.
Även Anna-Karin Palm håller sitt inträdestal 20 december. Håller sitt inträdestal i Svenska Akademien 20 december. Hon efterträder Kjell Espmark på stol 16.
