PortrÀtt av Charlotta Frölich, cirka 1751. Hon skrev en historiebok om Sveriges historia dÄ hon ansÄg att den var viktig för alla att kÀnna till och sprida till allmÀnheten.
FörestĂ€llningen "Kvinnors yttrandefrihet dĂ„ och nu â med deras egna ord" skildrar vittnesmĂ„l frĂ„n en mĂ„ngfald av kvinnor pĂ„ 1700-talet, i allt frĂ„n brev till makthavare till tryckta skrifter och levnadsbeskrivningar.
â Mitt mĂ„l Ă€r att sprida kunskapen och dela med mig av dessa kvinnors historia. De har verkligen berört mig, sĂ€ger Mia Skott som bĂ„de förelĂ€ser om och spelar de olika kvinnorollerna.
Begreppet yttrandefrihet som vi förstÄr det idag existerade inte pÄ 1700-talet. Men konceptet gjorde.
â De yrkade pĂ„ sina rĂ€ttigheter att fĂ„ yttra sig, för sig sjĂ€lva men ocksĂ„ för andra.
En av dem var landshövdingsfrun Charlotta Frölich, som bodde pÄ Uppsala slott. Hon skrev politiska inlÀgg, vetenskapliga artiklar och hyllningsdikter till Uppsalaeliten. Samtidigt Àgde och drev hon olika bruk.
â Hon Ă€r nĂ„gon alla Uppsalabor behöver lĂ€ra kĂ€nna bĂ€ttre.
PÄ Riksarkivet i Uppsala har Mia Skott hittat mÄnga vittnesmÄl efter kvinnor frÄn 1700-talet. "Vi har ett rikt kulturarv, som bara vÀntar pÄ att bli upptÀckt", sÀger hon.
Mia berÀttar att det finns mÄnga övertygande argument för yttrandefriheten idag, men att motargumenten hela tiden hÀmtas frÄn historien. Som att kvinnors naturliga plats alltid ska ha varit strikt underordnad.
â Det jag vill visa Ă€r vad kvinnor faktiskt gjorde. Ingen kan komma och sĂ€ga att det Ă€r deras naturliga plats, för kvinnor har i alla tider försökt forma sin plats.
Mia sÀger att dessa kvinnor skrevs ut ur historien nÀr deras möjlighet att agera sjÀlvstÀndigt minskade pÄ 1800-talet. SÄdana förebilder ville man inte sprida. Historien gÄr hela tiden i vÄgor.
â Vi kan aldrig ta vĂ„ra friheter för givna, inte heller idag.