På det seminarium om teaterkritik som nyligen hölls på Stockholm stadsteater hävdade DN:s Leif Zern att den kritiska värderingen, själva tyckandet, är en enkel sak – vad som är bra eller inte vet man.

Det verkligt problematiska är det mest basala: att försöka återge vad som nyss utspelat sig på scenen.

Efter att ha sett Juvenalordens närmare tre timmar långa nummerrevy Scener ur ett missförstånd känner jag Zerns ångest in på skinnet, den är giltig också när det gäller komisk teater. Hur ska jag över huvud taget ha en chans att beskriva denna spexexplosion? Var ska jag börja?

Kanske med den snygga scenografins smidiga förvandlingar – från kvarterets näst bästa krog till vardagligt vardagsrum till surrealistiskt klockbombarderad tågstation och så vidare – som adderad med en sjuttio man stark, lika rörlig ensemble ger en vink om den logistiska triumfens räckvidd?

Eller med sångnumren som alla, men undantag för något enstaka där ljudet är lite för dåligt, sitter perfekt?

Jag kan gå en annan väg och beskriva den äldre publikens avvaktande uttryck inför Harry Potter-referenserna i numret om Hågadalens skola för häxkonster och trolldom, men uppdragna mungipor och kluckande skratt när de två japanska kamikazesoldaterna aldrig lyckas få in i huvudet att de förväntas krascha med sina flygplan.

Kanske kan det säga åtminstone någonting om ambitionen och bredden i repertoaren – Juvenalorden har försökt erbjuda någonting för ”alla”.

Och kanske något om uppslagsrikedomen.

Det enda som binder samman alla dessa aparta scener är temat: missförstånd och bristande kommunikation. Det är naturligtvis ett tacksamt ämne att bygga en revy på. Här kan man frossa i Professor Kalkyl-humor: En person beställer en ”kul drink” och får en gul hink, och när han vill ha is får han en gris.

Här finns också all världens igenkänningspotential: människor som ständigt blir avbrutna, trubaduren som tar över ljudrummet på krogen med sina Ledin-, och Creedence-låtar, särskrivningar.

Den kritiska värderingen är inga problem: Lyckat. Men vad försiggick egentligen på scenen? Gå och se efter, om du är det minsta lagd åt det spexiga.