Richard Tellström, docent i måltidskunskap, dyker upp i olika sammanhang. Här ses han som semmeltestare på UNT:s redaktion, i vår kan han ses i SVT:s långkörare "Fråga Lund".
Richard Tellström, bosatt i Funbo utanför Uppsala och docent i måltidsvetenskap vid Stockholms universitet, debuterar i panelen.
– Tydligen får programmet in många frågor om mat. Mycket handlar om matens påverkan på kroppen, men många är också intresserade av måltidshistoria. Exempelvis varför vissa rätter försvinner, som inälvsmat, säger Richard Tellström.
Själv är han mycket förtjust i lever.
– Kalvlever anglais med lingon och gräddsås, mums! Det bjuder jag på ibland, men först kollar jag att alla gäster äter lever. Det är en typisk rätt där man måste berätta i förväg vad som ska serveras, framför allt om det handlar om personer under 40.
I "Fråga Lund" kommer Richard Tellström även att berätta om pastans svenska historia. Får man tro honom håller pastan på att konkurrera ut potatisen. Och visst, det räcker med att kolla vad kollegorna har i matlådorna eller vad skolorna serverar för att inse att han har en poäng.
De första decennierna handlade det mest om makaroner och spagetti, men i dag finns sedan länge en uppsjö av sorter.
– På 1980-talet började nya varianter tas fram av särskilda designers. I dag är produktutvecklingen en stor industri. Konsumenterna ska lockas att köpa nya figurer som utformas så att pastasåsen fäster bra, säger Richard Tellström.
Till skillnad från Tellström är geokemisten Madeleine Bohlin en rutinerad panelmedlem i "Fråga Lund". Hon är bosatt i Storvreta och har nyligen lämnat Uppsala universitet för en tjänst som biträdande lektor vid Stockholms universitet.
– Det här blir fjärde säsongen. För mig är det världens roligaste program – underhållande, lekfullt och lärorikt. Det ger mig en superchans att berätta om vad geologi är, säger hon.
Geokemisten Madeleine Bohlin har varit med i "Fråga Lund" tidigare och nu är det dags för ytterligare en säsong.
Madeleine Bohlin avslöjar att hon bland mycket annat kommer att besvara en fråga om Neil Armstrongs första steg på månen. Den amerikanske astronauten blev historisk när han som första människa satte sin fot på månen 1969.
– Jag ska berätta hur det kommer sig att hans fotavtryck fortfarande är synliga. Den typen av frågor är väldigt roliga att få. Det låter kanske som en väldigt specifik fråga, men den ger mig faktiskt en möjlighet att bredda perspektivet.
Och hur lyder det korta svaret?
– Att ett fotavtryck bevaras på månen beror på att månen har andra geologiska processer än jorden. På månen saknas exempelvis hav och det finns ingen atmosfär. Det gör månen mer död än jorden och förhindrar att ytliga avtryck försvinner.
Just nu är Madeleine Bohlin föräldraledig, men i juni börjar hon arbeta igen. Då ser hon fram mot nya fältstudieresor till Indien, närmare bestämt bergskedjan Himalaya. Där finns nämligen hennes huvudsakliga forskningsområde.
"Fråga Lund" leds sedan många år av Robin Paulsson.
Richard Tellström gör debut som paneldeltagare i "Fråga Lund". Första avsnittet av nya säsongen sänds på måndag 12 maj.
Fotavtrycken efter astronauterna Edwin "Buzz" Aldrin (bilden) och Neil Armstrong (som tog fotot) finns kvar på månens yta. Hur det kommer sig vet geokemisten Madeleine Bohlin.
I mitten på 1900-talet inleddes pastans segertåg i Sverige.
– Jag forskar om vittring av bergarter, hur de kemiskt löser upp sig i regnvatten. I den processen ingår naturlig upptagning av koldioxid från atmosfären. I Himalaya sker förloppet extra snabbt. Det gör att forskning om varför det är så effektivt just där blir intressant.