Drygt 40 meter upp i luften i verkstaden inuti byggställningen som omsluter Gustavianum har plåtslagarna Albin Linell och Joakim Soto Roback från morgon till kväll jobbat med att återskapa klotets kopparplåt enligt minst detalj. Att inte förändra klotets utformning har varit en väsentlig del av arbetet.
– Det har varit ett svårt projekt. Allra svårast har varit att få plåtfalserna på rätt ställe, menar Joakim Soto Roback.
Varje "klyfta" av skalet har tagit runt åtta timmar att färdigställa. Totalt finns det 16 klyftor. Nu är de äntligen redo att lägga locket på och försluta kulan, som byggdes redan 1633. Inuti klotet har de lagt ner en kupol med märkningen 2023, i vilken de lagt ner bland annat bilder på sig själva.
– Vi har ju ingen aning om av vem, när eller i vilket sammanhang som klotet kommer att öppnas igen. Det känns väldigt speciellt att ha varit en del av det här, säger Albin Linell.
Efter mycket exakta utmätningar har dekorationsmålaren Daniel Nyholm återskapat soluret på klotet. Tecknen är målade med äkta bladguld.
– Här uppe finns det inga referenser att förhålla sig till annat än byggställningarna, så jag har ritat en detaljerad mall så att tecknen hamnar på exakt rätt ställe. Det är mycket viktigt för att soluret ska fungera, menar han.
Det var när innertaken på Gustavianum, Uppsalas universitetsmuseum, togs ner som det upptäcktes att vatten läckte genom den karaktäristiska kulan och kupolen på taket av byggnaden. Det beslutades att den 200 år gamla kopparplåten skulle bytas ut för att stoppa läckage och skydda resten av byggnaden.
Platschef Anders Lusth på Byggconstruct som leder arbetet är mycket nöjd med resultatet.
– Kulan är lite tätare än tidigare, men på utsidan ser den precis likadan ut. Det har varit ett avancerat hantverk som vi fått mycket bra betyg för, säger han.
Men när renoveringen är färdig i april nästa år och byggduken tas bort kommer Uppsalaborna märka av en tydlig skillnad. Att den gamla oxiderade kopparplåten bytts ut innebär också att kulan och kupolen fått en helt ny färg. Det kommer att dröja runt 60 år innan kopparn har oxiderats på nytt.
– Kulan kommer att skina som en sol. Visst fanns det tankar på att använda oss av föroxiderad plåt. Men vi valde att göra så här. Det var ju trots allt så det såg ut när kulan sattes upp för första gången 1633, förklarar byggnadsantikvarie Max Laserna.