Textillagen som aldrig borde införts

Ännu ett EU-direktiv som har överimplementerat och skapat stora problem.

Från den 1 januari 2025 har det varit förbjudet att slänga kläder i vanliga sopkorgen. Nu ändrar regeringen sig.

Från den 1 januari 2025 har det varit förbjudet att slänga kläder i vanliga sopkorgen. Nu ändrar regeringen sig.

Foto: Adam Ihse/TT

Ledare2025-07-22 08:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Från och med den 1 oktober i år kan man slänga sina trasiga och håliga plagg i sopkorgen igen. För den som har missat det har det egentligen varit förbjudet sedan årsskiftet. Det är bra att regeringen ändrar sig i frågan – förbudet det var helt fel väg att gå från början. För som så mycket annat dumt är den sprungen ur ett EU-direktiv som Sverige har överimplementerat.

EU-direktivet innebär att medlemsländerna måste bli bättre på att återvinna och ta tillvara på gamla kläder. Sverige valde då att göra det förbjudet att slänga kläder. Kommunerna skulle vara yttersta ansvaret för att detta följdes.

Resultatet är att klädinsamlingarna har blivit överbelastade med kläder som är alldeles för trasiga för att sälja. Second-handjätten Humana har till exempel tagit bort 600 containrar. Kvar står kommuner som inte har kapacitet att ta hand om avfallet. En vanlig lösning har då blivit att skicka det till ett annat medlemsland, främst Litauen, som i stället eldat upp kläderna och omvandlat det till energi. Något man lika gärna kunde gjort här.

Det är tur att regeringen har tagit sitt förnuft till fånga och ändrar lagen. Problemet att för mycket kläder slängs återstår dock. Konsumtionen av trendkänsliga och billiga plagg – så kallat fast fashion – är en av de största bovarna för både klimat och miljö. Klädindustrin beräknas stå för cirka tio procent av all världens klimatutsläpp och 20 procent av de globala vattenföroreningarna.

Att straffa de som slänger kläder är såklart en väg att gå. Men bättre vore det att skapa incitament för andra, mer hållbara lösningar. Både för konsumenter och producenter. Till exempel hade man kunnat avskaffa momsen på second hand. Man hade också kunnat införa ytterligare skattelättnader för de företag som säljer second hand eller på något sätt arbetar med att omarbeta textilier.

Precis som med många initiativ från Bryssel grundar det sig på en god avsikt. Men alltför ofta blir det i stället ett dyrt misslyckande som skapar fler problem än vad det löser. Ett annat EU-förslag som nu håller på att övervägas är att förbjuda etanol i handsprit eftersom det kan vara cancerframkallande. Mycket dumt. Eller som läkaren Lars Rocksén lite mer diplomatiskt uttryckte det till TV4 (17/5):  ”Hela den moderna sjukvården skulle vara omöjlig att driva”.

Det är symtomatiskt för EU. Man identifierar ett problem, och löser det genom att antingen förbjuda det eller lumpa över ansvaret på medlemsstaterna som i sin tur lämpar över det på kommunerna. Att Sverige har en tendens att överimplementera direktiv, gör att det blir en utomordentligt dålig kombination. Resultatet blir en dyr och byråkratisk röra som ändå inte tillgodoser den goda avsikten.