Efter trettio år med IG och F är den gigantiska utsorteringen av elever på väg bort. Frågan är varför det tagit så lång tid då lärarna känt till problemen länge. ”Vi politiker har lämnat dem med ett omöjligt uppdrag”, skriver L-ministrarna Johan Pehrson och Lotta Edholm på SvD Debatt (22/9).
Den svenska skolan underkänner fler elever än något jämförbart land, runt 15 procent av niorna har inte möjlighet att börja på gymnasiet varje år. Resultaten motsvaras inte av att eleverna har lägre kunskapsnivå än dem i andra länder. De beror i stället på den skarpa gräns som krävs för betyget E, vilket i sin tur hänger ihop med det målrelaterade betygssystemet.
Målrelaterade betyg har funnits sedan 1994 men problemen accentuerades med A-F-betygen som infördes 2011. Systemet med boxarna som skulle fyllas för varje betygsnivå ifrågasattes genast av lärarna. Vissa effekter – som den att det räckte med ett dåligt resultat för att inte få ett visst betyg – kunde man inofficiellt bortse ifrån. Men värre var det med den skarpa gränsen för godkänt.
Sannolikt har det tagit så lång tid eftersom skolan var ”reformtrött” efter 2011, året då Folkpartiledaren Jan Björklund stöpte om skolan med en rad olika reformer. Björklund har senare själv medgett att betygssystemet hade brister. Ändå hinner alltså flera kullar gå igenom hela skolsystemet innan det kan rättas till.
Apropå rättas till vill också regeringen komma till rätta med betygsinflationen, genom förslag som kommer i februari av utredaren Magnus Henrekson. Slutligen angrips också synen på lärande i det starka prioriterandet av eget resonemang på proven och i lektionssalen, på bekostnad av faktakunskaper. ”De tidiga årskurserna inriktas mot grundläggande fakta och färdigheter” skriver Pehrson/Edholm. Bättre sent än aldrig skulle man ha sagt, om det inte vore så väldigt sent påtänkt.
Betygsinflationen, som särskilt nyttjats av friskolor, ska bekämpas ”genom ett särskilt jämförelsesystem där lärarna måste sätta betyg enligt vissa tvingande ramar” enligt Henrekson (SVT 18/9). Man kan misstänka att han har läckt delar av utredningsresultaten redan nu för att förbereda skolvärlden på kommande förändringar. Lärarna ska inte sitta med ännu ett ofärdigt system i handen så småningom.
Han kommer att presentera en tiogradig skala där elevernas meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven. Betyget ”4” ska vara godkänt men även 1-3 räknas in i meritvärdet man söker vidare på. Det påminner starkt om det relativa 1-5-systemet. Cirkeln skulle därmed slutas och det kan få vara färdigexperimenterat med den svenska skolan.