Sverige kommer nu att köpa in det amerikanska luftvärnssystemet Patriot för att ersätta det nuvarande som gjort tjänst ända sedan 1960-talet. Det hot som luftvärnet ska avvärja – alltså i praktiken ballistiska robotar från Ryssland – har utvecklats starkt sedan dess och behovet av ett modernt system är stort.
Beslutet satt ändå långt inne. Finans- och utrikesdepartementen anses ha föredragit ett europeiskt system – med hänvisning till ekonomin respektive en viss ovilja att komma ”för nära” USA. Uppenbarligen har försvarsminister Peter Hultqvist (S) ändå dragit det längsta strået och valet av det amerikanska systemet har också brett stöd i riksdagen (utom från V och SD). Beslutet kommer samtidigt som Sveriges, Finlands och USA:s försvarsministrar mötts i Helsingfors för att gå vidare med det militära samarbete som förberetts sedan en tid tillbaka.
För Hultqvist liksom för hans finländske kollega Jussi Niinistö är den direkta relationen till USA, liksom till andra Natoländer, väsentlig. Skälet är dubbelt. Dels är ett trepartssamarbete av detta slag i sig en viktig säkerhetspolitisk signal som stärker både Sveriges och Finlands möjligheter att hävda sin integritet i det nya läge som i dag råder kring Östersjön. Dels är ett direkt, bilateralt, samarbete med USA och andra länder ett slags svagare alternativ till Nato-medlemskap, som fortfarande är inrikespolitiskt kontroversiellt i båda länderna.
Om detta alternativ i längden räcker till är en annan fråga. Och man kan givetvis också tänka tanken att det bilaterala samarbetet på längre sikt kan bidra till att också frågan om finskt och svenskt medlemskap i Nato blir mindre kontroversiell.
USA och andra Natoländer – liksom Finland – medverkade i den stora övningen Aurora som nyligen genomfördes på flera ställen i Sverige, bland annat på Gotland. En liknande övning planeras i Finland. Det har naturligtvis ett stort värde att möjligheten till samverkan av detta slag testas – med förhoppningen att ett så kallat skarpt läge aldrig ska uppstå. Ett nytt möte mellan de tre ländernas försvarsministrar planeras till i maj 2018, med åtgärder för att motverka så kallad hybridkrigföring som en av punkterna på dagordningen.
Betyder beslutet om Patriotsystemet och trepartssamverkan med Finland och USA också att frågan om FN-konventionen om förbud mot kärnvapen läggs åt sidan? Det vore naturligt, och inte på något sätt en förlust för det övergripande arbetet mot kärnvapen. Det effektiva arbetet i den frågan är ju det som sedan länge bedrivs i anslutning till icke-spridningsavtalet som också de erkända kärnvapenmakterna medverkat till.
Det är också Finlands linje. I Sverige utreds nu frågan om anslutning till FN-konventionen. Vi bör lyssna på Finland och prioritera den atlantiska länken.
Håkan Holmberg