Men lika nödvändigt är att förvalta segern på rätt sätt. Riskerna är stora.
Allt talar för att Iraks armé, med hjälp av USA och med stöd av kurdisk peshmerga och shiamuslimsk milis, kommer att driva bort IS från Mosul. IS har säkerligen förberett sig länge inför den väntade attacken, men man kan inte utesluta att terrorsekten i stället väljer att överge staden.
Att förlora Mosul, Iraks andra stad med minst två miljoner invånare före kriget, är ett hårt slag för IS. Erövringen av Mosul för två år sedan, då den irakiska armén flydde hals över huvud, var en av IS mest spektakulära framgångar. Det var i Mosul som det så kallade kalifatet utropades. Kontroll över faktiskt territorium, en ”reellt existerande stat”, är central i terrorsektens världsbild.
När IS nu drivs bort från allt större områden, både i Irak och i Syrien, har det sannolikt stor betydelse för sektens status och dragningskraft på potentiella jihadister också på andra håll – i Sinai, i Libyen eller i Västafrika. Men man måste räkna med att grupper och personer som inspireras av IS försöker hämnas genom terrordåd runt om i världen under lång tid framåt. Terrorn besegras inte bara med militära medel.
Risker av ett delvis annorlunda slag är förknippade med själva befrielsen. Mosul före kriget hade en blandad befolkning – sunnitiska araber, kurder, en rad andra minoriteter. Saddam Hussein stödde sin diktatur på sunnigrupperna och efter diktatorns fall tog extrema shiagrupper en urskillningslös hämnd på sunniter. Följden blev givetvis att dessa uppfattade den nya, shiadominerade, regeringen som en fiende, vilket IS i sin tur kunde utnyttja för att skaffa sig en sorts legitimitet i städer som Mosul.
Legitimiteten försvann snart, när terrorväldet inleddes. Men nu finns risk för blodiga hämndaktioner. De shiamuslimska miliserna har, liksom de kurdiska styrkorna, instruktioner att hålla sig utanför stadens centrum – men hur länge den restriktionen kommer att kunna upprätthållas vet ingen. Risken för strider mellan olika grupperingar är stor. I sista hand är det Iraks förutsättningar att alls fungera som stat som står på spel.
Allra mest akut på kort sikt är dock risken för en humanitär katastrof. Hur många som bor i Mosul i dag vet ingen – en stor del av befolkningen har flytt, många har mördats.
Om IS försöker göra motstånd in i det sista så måste man räkna med att civila används som mänskliga sköldar – för att inte tala om risken att IS använder kemiska stridsmedel.
Förutom självklara saker som rent vatten, mat, tält, filtar och latriner så kan läkarinsatser i stor skala bli nödvändiga nästan omedelbart. Irak har inte en chans att klara allt detta på egen hand. Till den sedan länge pågående katastrofen i Syrien läggs ännu en katastrof som bara kan lindras med hjälp av mycket stora internationella insatser.
Håkan Holmberg