Det finns många fällor i den nya lagen om bemannade skolbibliotek, som träder i kraft nästa vecka. Från 1 juli är ”huvudregeln” att elever ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten. Skolbiblioteken ska dessutom ”utgöra en samlad, gemensam och ordnad verksamhet i en särskild lokal”.
Med andra ord är det öppet för tolkning. Och Uppsala kommun tolkar den nya lagen som att man kan ta det lite lugnt. Först framåt årsskiftet kommer beslutet om en ny skolbiblioteksplan, där det ska preciseras hur lagtextens skrivningar ska uppnås. Sedan kan det bli dags att söka bibliotekarier. ”Så är det ofta i skolans värld. Lagändringar införs, men det tar tid att implementera dem”, säger grundskolechefen Erik Ojala (UNT 23/6).
Så är det ofta också i rikspolitikens värld. Regeringen slår på trumman för en ny reform som ska göra välfärden bättre. Sedan delas ett bidrag ut till de 290 kommunerna, eller 21 regionerna, som åtminstone delvis ska täcka kostnaderna för det som ska göras. I fallet med skolbiblioteken handlar det om 433 miljoner kronor årligen. Enligt SKR (Sveriges kommuner och regioner) skulle kostnaden för bemannade bibliotek landa på 2,1 miljarder kronor.
En del av bidraget går förstås åt till att administrera bidraget, bestämma vad som ska göras, alltså det som Uppsala kommun hållit på med sedan lagen klubbades i november. Den nämnda planen ska utarbetas och så småningom blir det kanske en och annan bibliotekarie också. I dagsläget finns 24 sådana tjänster att söka i hela landet.
Det viktiga är ju att skolbarn får tillgång till bibliotek och kanske får lagen viss effekt ändå, genom att uppmärksamma problemet. Ingen har trott att det ska sitta en halvt sysslolös bibliotekarie på varje landsortsskola vid höstterminens start. Det finns rimlighetsbedömingar att göra, samarbeten mellan skolor att starta och så vidare.
Friskolorna, som motsatt sig lagen, kan enligt Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega utbildning, profilera sig som bättre än de kommunala skolorna. ”Nu är det så här och det är dags att kavla upp ärmarna för att leverera”, sade han till Biblioteksbladet i våras. Om intentionerna också omsätts i nya tjänster är det dags att ändra uppfattning om friskolorna på den här punkten.
Ekonomin är pressad på skolorna. De nya statliga pengarna är inte ens öronmärkta för skolbiblioteken och det finns förstås ”många hål att stoppa i”. Blir det någon skillnad för skolbarnen nästa år? Hoppet står till att skolpolitiker och rektorer får skämmas om det inte blir det. Så enkelt är det.