Det tror Aftonbladets ledarskribent Daniel Swedin. Tanken är att bränderna i allt väsentligt anläggs av sysslolösa ungdomar som vill visa att de finns och få lite spänning i tillvaron. Sysslolösheten och tristessen skulle på något sätt ”spädas ut” om sommarlovet ersattes av flera kortare ledigheter.
Det är nog inte så troligt. Även om sysslolöshet bland unga ibland kan vara en förklaring till bränderna, så är fenomenet betydligt mera komplext. Att tända eld på bilar kan vara ett sätt att ”meritera sig” för att accepteras i ett kriminellt gäng – och i så fall knappast något som påverkas av hur långt sommarlovet är.
I Malmö är det enligt polisens bedömning en handfull personer som ligger bakom bränderna. Malmöpolisen har också, enligt Svenska Dagbladet, konstaterat att social oro eller stenkastning – till skillnad från tidigare år – inte förekommer vid dessa bränder. Gärningsmannen eller -männen har kommit i bil och snabbt kört från platsen igen. Det är en helt annan bild än den av frustrerade ungdomar som inte kan hitta på något annat att göra.
Polis och försäkringsbolag kan, enligt Britta Svensson i Expressen, berätta om ligor som mot en informell ”taxa” åtar sig att tända eld på andras bilar, som ett led i försäkringsbedrägerier. För att bedrägerierna inte ska vara alltför genomskinliga så förekommer att man samtidigt tänder eld på flera bilar i samma område. Bilbränder är ju mycket svåra att utreda eftersom bevisen bokstavligen brinner upp.
Vare sig bränderna anläggs av medlemmar i kriminella nätverk eller av en ”svans” av personer som lockas av spänningen, så måste det slås fast att det alltid handlar om grov brottslighet. Och perspektivet måste vidgas till att också omfatta attacker mot blåljuspersonal som ambulansförare, brandsoldater eller poliser. Kriminella gäng får inte tillåtas försöka ta kontroll över stadsdelar eller bostadsområden. Den överväldigande majoritet av invånarna i sådana områden som inte vill utsättas för brottslighet har rätt till samhällets skydd.
Fler poliser, övervakningskameror, högre straff för skadegörelse, jourdomstolar och fotboja för personer som dömts hör till de förslag som nu övervägs av regeringen. Det finns goda skäl för dem alla, men effekten kommer naturligtvis först längre fram. I det korta perspektivet måste åtgärderna främst handla om organisation och prioriteringar av resurser.
Inget av detta strider mot de insatser för att rusta upp bostadsområden och skolor och skapa meningsfull fritidsverksamhet som också behövs, eller mot den ”dörrknackning” för att skapa förtroende som på många håll varit framgångsrik. Långsiktiga åtgärder är lika viktiga som att hejda uppenbar kriminalitet.
Håkan Holmberg