Hot mot politiker behandlas normalt sett som vilket annat hot som helst när det blir dags för rättegång och dom. Är det en riktig princip?
Det anser inte chefsåklagare Torsten Angervåg som på regeringens uppdrag utrett hot och våld mot förtroendevalda. I onsdags överlämnade han sitt betänkande till demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).
Ohlsson själv har länge argumenterat för en straffskärpning och för att en särskild lagparagraf bör införas för våld mot förtroendevalda. Hon anser sig ha fått ytterligare argument för sin linje genom den kartläggning som utredaren gjort. Men mer än i dag kan uppnås redan med den lagstiftning vi har.
Utredaren föreslår att man ska låta brott som riktas mot förtroendevalda hanteras av specialåklagare och att polisen utarbetar en särskild checklista för utredningen av sådana brott. Det förekommer för övrigt redan i dag att domstolar tar hänsyn till att brott mot förtroendevalda har en särskild karaktär och därför utdömer högre straff.
Hot eller våld mot förtroendevalda riktas i praktiken mot det demokratiska systemet som sådant. Det finns många exempel på att politiker attackerats enbart för att de är just politiker. Vid en del tillfällen har det handlat om extremistgrupper på den ena eller kanten som angripit personer som helt enkelt anses symbolisera det politiska systemet som sådant, vid andra tillfällen kan hoten ha mer att göra med missnöje med bestämda beslut. Oavsett vilket så är det fråga om brott med en särskild dimension, i vissa avseenden jämförbar med hatbrott mot invandrare eller attacker mot kvinnor enbart på grund av deras kön.
När det gäller brott mot förtroendevalda finns också en påtaglig risk för att vanliga medborgare inte vill åta sig politiska uppdrag om de upplever att de därmed utsätter sig för faror och att rättsväsendet inte tar riskerna på allvar. Det är en utveckling som inte får fortsätta.