Ahmedreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk medborgare men har uppehållstillstånd i Sverige, där han bott med sin hustru och parets två barn sedan 2009. År 2012 disputerade han vid KI.
Djalalis expertkunskaper i ämnet katastrofmedicin är givetvis en viktig del av förklaringen till att han bjöds in av ett universitet i Iran för att delta i vetenskapliga seminarier. Någon anledning att tacka nej såg han uppenbarligen inte – fullt förklarligt eftersom han vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan att drabbas av några problem.
Men vid det senaste besöket greps han plötsligt av den iranska underrättelsetjänsten, den 25 april 2016. Han anklagades för att vara spion och myndigheterna försökte få honom att skriva under ett erkännande med detta innehåll.
Anklagelsen ”preciserades” också – på ett sätt som för hela världen illustrerade dess orimlighet. Djalali skulle enligt den iranske åklagaren ha haft flera möten med representanter för Mossad, alltså den israeliska underrättelsetjänsten. Han skulle då ha gett upplysningar om iranska militära och kärnenergianläggningar – och som utbyte ha fått pengar och uppehållstillstånd i Sverige.
Hur befängt kan det bli? Skulle Israels underrättelsetjänst utlova uppehållstillstånd i Sverige, som om Sverige inte vore ett suveränt land utan styrt av den israeliska staten? Och hur skulle för övrigt en doktor i katastrofmedicin, sedan många år bosatt i Sverige, kunna ha sådana kunskaper om Irans kärnenergiprogram och militära anläggningar som skulle vara av intresse för en organisation som Mossad?
Vad anklagelsen förefaller illustrera är helt enkelt den fixering vid judar och Israel som upphov till allt ont som är en del av livsluften för den iranska diktaturen. Trovärdigheten har hela tiden varit noll och förmodligen var det därför som regimen i höstas visade upp en videoinspelning där Djalali ändå sade sig erkänna alltsammans.
Djalalis hustru, som ibland kunnat hålla kontakt med honom efter gripandet, hävdar att erkännandet tillkommit under hot. Djalali dömdes till döden i oktober och fick sedan ett val – gå med på att spela in videon och bli frigiven, eller vägra med konsekvensen att hans barn i Sverige skulle dödas.
Nu har dödsdomen ändå fastställts, efter en helt summarisk process. Domen kan enligt Djalalis advokat verkställas när som helst.
Utrikesminister Margot Wallström kallade i måndags till sig Irans ambassadör och krävde att dödsdomen inte verkställs. Sverige har också, tillsammans med övriga EU, vid flera tillfällen protesterat mot straffet. Svenska UD måste nu använda alla tänkbara medel för att öka pressen på Iran.
Håkan Holmberg