Nu ska det bli ändring! Vivianne Macdisi (S), ordförande i den nya sjukhusstyrelsen på Akademiska sjukhuset, är full av idéer som kan kapa kostnaderna och få en budget i balans (UNT 28/4). Bara en ny modell för arbetstiderna skulle spara 200 miljoner kronor, hävdar hon. Nu ska underskottet (233 miljoner) bort och budgeten hållas.
Hennes politikerkolleger i landstinget vill inte vara sämre. Sluta omorganisera och bli en bättre arbetsgivare (L), flytta vård från sjukhuset till primärvården (C och KD), modernisera och digitalisera vården (M) och tillvarata personalens kompetens (MP) är goda idéer alltsammans. Till kategorin världsfrånvänt hör idéerna från V, som ser mer resurser som lösningen på allt, och SD, där migrationsfrågan som alltid skymmer alla eventuella politiska ambitioner.
Den enda invändningen mot Macdisi och de andra är egentligen att man har hört det förut. Under 25 år har de politiska majoriteterna skiftat i landstinget. Den politiska styrningen av Akademiska har förändrats åtskilliga gånger, liksom sjukhusets interna organisation. Sjukhusdirektörer har kommit och gått. Varje vår har det varit nystart och omtag, och varje höst nya besparingar. Det finns bara en konstant under två halvt decennium, att Akademiska visar underskott.
UNT:s rapportering sedan 1992 har präglas av underskotten: besparingar, personalens ilska, uppsägningar, indragna vårdplatser, ny ilska, nya besparingar och uppsägningar. Av alla negativa rubriker om universitetssjukhuset avviker en på UNT:s ledarsida 14/12 2011. ”Något görs rätt på Ackis” handlar om en ny ekonomisk struktur på sjukhuset, en som faktiskt haft effekt.
Det var inte så att underskott saknades eller att 2012 skulle bli fritt från besparingar. Nej, poängen var att underskottet för 2011 skulle bli exakt det budgeterade, 200 miljoner, och att planen för att på tre år göra sig av med 300 miljoner i underskott höll så långt. Metoden var i korthet att vecka för vecka, för varje klinik och avdelning, följa upp ekonomin. Ett drygt och impopulärt arbete i verksamheten, men tydligen effektivt. Fram till 2011 hade ju underskotten kommit till synes från ingenstans vid den här tiden på året.
Sedan havererade ekonomin och allt blev som vanligt igen. Men svaret på varför en verksamhet ständigt visar underskott ligger naturligtvis i styrningen. Många har synpunkter på själva grundförutsättningen, att stora sjukhus styrs med skattepengar från regional politisk nivå. Men det är inte säkert att staten som huvudman skulle hjälpa Akademiska som ju producerat underskott på underskott alldeles på egen hand.
Lösningen bör ligga inom sjukhuset och särskilt hos den nye direktören Per Elowsson. Han måste få mandat att styra sjukhuset, inklusive modellen för arbetstiderna. Han måste också övertyga Sveriges som helhet kanske starkaste yrkesgrupp, läkarna, att vården visserligen är viktigast men att siffrorna är viktiga de också.