Nästan en tredjedel, 29 procent, av ensamstående föräldrar med låg inkomst har haft svårt att äta sig mätta, enligt en undersökning av Verian på uppdrag av Röda Korset, Hyresgästföreningen, Majblomman och Rädda Barnen. För ett år sedan uppgav 20 procent samma sak.
Det är en mycket konkret ökning. Det är heller inte svårt att veta vad den beror på då alla räkningar för hyra, mat och andra levnadsomkostnader plussat på med dubbla procenttal samtidigt som inkomsterna inte ökat i motsvarande mån.
Problemet med de här organisationerna är att de under decennier ropat samma sak, med anekdotisk bevisföring om köer som växer, om att ”vi ser” att nöden har ökat. Resultatet blir sidodebatter, exempelvis om huruvida barnfattigdom finns (Uppdrag gransknings reportage 2013) eller om havregrynsgröt och hungriga skolbarn våren 2023.
Borgerliga regeringar, som oftast varit måltavlan för nämnda organisationer, har kunnat slå dövörat till. Det viktigaste har varit att få människor med låga inkomster i arbete, att de kan försörja sig själva. Vilket också i stor utsträckning lyckats, en framgång man från borgerligt håll varit dålig på att framhäva efter sammanlagt 14 år i regeringsställning 1991-2025.
I den aktuella undersökningen betyder ”låg inkomst” upp till 30 000 före skatt för ensamstående föräldrar, den mest utsatta gruppen. En person som bor i Uppsala 2025, inte är med kyrkan och har en bruttoinkomst på 30 000 får 24 000 varje månad till hushållskassan. Om personen i stället har a-kassa på samma nivå blir inkomsten 3 000 kronor lägre, 21 000. Det är en ökad självförsörjningsgrad, tack vare borgerlig skattepolitik, som ingen kan bortse ifrån.
Även om man nu har ett jobb blir bidragen viktiga för den ensamstående föräldern. Man får underhållsstöd på 1 700-2 200 kronor i månaden beroende på barnets ålder, naturligtvis barnbidrag samt bostadsbidrag. De senaste åren har barnfamiljer med bostadsbidrag också fått ett tilläggsbidrag på ytterligare 40 procent, sedan årsskiftet nedtrappat till 25 procent eller maximalt 1 325 kronor i månaden.
Tilläggsbidraget har varit kopplat till pandemin och inflationen och trappas därför ned när läget ljusnat igen. Från och med halvårsskiftet är det inte beslutat om någon förlängning. För en regering gäller det att ha fingertoppskänsla för att folk ska klara utgifterna, hyran och maten. Kanske en förlängning av det extra bostadsbidraget, kanske en höjning av barnbidraget som legat stilla länge.
Det handlar inte om att gå de högljudda organisationerna till mötes. Det handlar om att varje extra hundralapp räknas dubbelt i slutet av månaden under svåra tider.