Efter 74 dagar revs på torsdagen de sista lägren i Hongkong och den så kallade paraplyrevolutionen var slut. Efter ett domstolsbeslut som slog fast att demonstranterna hindrade handel och annan verksamhet i de centrala delarna, konstaterade ledarna för Occupy Central att ”vi respekterar lagen och ansluter oss till icke-våldsprincipen”. Därför kunde aktiviteterna avslutas under lugna former och med få arresteringar, trots att tusentals poliser kommenderats till de olika platserna.
Kan då regeringen i Kina andas ut och se fram mot en lugn färd mot 2017 då Hongkongs första fria val (enligt överenskommelsen med Storbritannien 1997) ska äga rum? Har demokratikämparna nu vikt sig och accepterat att kandidaterna till valet ska godkännas av Peking? Knappast. Benny Tai Yiu-ting, grundare och frontfigur i Occupy Central, säger till South China Morning Post att Hongkong nu går in ”i en tid av civil olydnad” och att detta kommer att visa sig på olika sätt.
Förhållandet mellan Hongkong och fastlands-Kina är komplicerat. Före 1997 var de två skilda världar, den kommunistiska enpartistaten respektive kapitalismens högborg i världen, men sedan har de ekonomiska skillnaderna gradvis utjämnats. Kina anser sig ha behandlat Hongkong väl då man fått behålla sina skatter och sitt rättssystem, samtidigt som man öppnat för större yttrande- och pressfrihet. Hongkongkineser borde liksom övriga kineser nöja sig med det, demokrati finns inte på kartan för Pekingstyret.
Men Hongkongborna har inte bara räknat pengar under 17 år. Man har också räknat dagarna fram till de första fria valen, då man ska ta kommandot över sin framtid. Kina räknade inte med detta när man förhandlade på 1980-talet och inte ville stöta sig med Storbritannien och andra västmakter. Ett land, två system, sade man då, men vill nu behålla enpartisystemet. En grav missbedömning har det visat sig, särskilt vad beträffar demokrativiljan i Hongkong.
Nervositeten har varit påtaglig i Peking i höst, då yttringarna från Hongkong riskerar att sprida sig snabbt till övriga Kina. Därför har också strävandena mot mer öppenhet gått i baklås och auktoritära reflexer visar sig oftare igen. Pen International berättar om fyra intellektuella, skribenter och opinionsbildare, som fängslats i november efter att offentligt ha uttalat stöd för demokratirörelsen i Hongkong.
Protesterna kan i värsta fall ta en vändning mot mer av våld och upplopp, då rörelsen har en mer radikal gren. Kina värnar om sin position som världens största ekonomi, men detta kräver mer av öppenhet och demokrati då man är beroende av väst. Den största lärdomen kan man dra redan nu: demokrati är inte till salu, inte i demokratiska länder och heller inte i Hongkong.