För många blir sommaren en särskilt hotfull period, eftersom det händer att unga då tvingas gifta sig för att göra sin familj eller släkt till viljes – ofta i samband med besök i hemlandet. Men trycket från nära anhöriga att inte gå ut på egen hand och avstå från relationer med ungdomar utanför den egna gruppen är permanent. Hot, våld och mord kan bli konsekvensen för den som försöker göra sig fri.
Ofta handlar det om flickor, men förtrycket drabbar också pojkar. Pojkar som av familjen tvingas att vakta över sina systrar blir både förövare och offer. Ännu en sida av förtrycket är givetvis det som drabbar homosexuella ungdomar.
Länge försökte en del tongivande samhällsdebattörer förneka att problemet ens existerade. Sådana föreställningar är numera förvisade till debattens utkanter. Problemet är verkligt och måste hanteras av samhällets olika institutioner.
Men man kan inte generalisera. Alla som har sin bakgrund i en viss del av världen omfattar inte de föreställningar som leder till hedersförtryck. Och hederskulturer är i sig ingen konsekvens av den ena eller andra religionen, utan är uttryck för andra och äldre föreställningar om mäns och kvinnors roller och uppgifter.
Däremot kan sådana föreställningar förstärkas om inflyttade med liknande bakgrund koncentreras i samma områden. Det finns alltid personer som anser sig ha ”rätt” att ha synpunkter på hur grannarna lever, i förorten likaväl som i andra stadsdelar.
Hedersförtrycket är ett av samtidens största jämställdhetsproblem. Och hållningen från politiska instanser och från myndigheter måste vara helt entydig. Var och en som lever i Sverige, oavsett bakgrund, kön, religion eller släktförhållanden, måste betraktas som en självständig person med rätt att själv välja umgänge och livspartner. Hot, tvång och våld av ”hedersskäl” är inte mer ursäktligt än hot, tvång och våld med andra motiveringar. Tvångsgifte och barnäktenskap är och ska förbli olagligt i Sverige.
Problemet är att brott av detta slag ofta är mycket svårutredda. En rad personer med nära band till varandra kan vara inblandade, den som berättar om något olagligt kan själv hotas. Den som utsatts för hedersförtryck vågar långt ifrån alltid göra en anmälan – priset kan bli oerhört högt. I UNT den 5 juni kan vi läsa om en 16-åring som insåg att den enda utvägen för henne var att fly från sin familj.
De ungdomar som ser sig tvungna att ta ett sådant steg måste få allt det stöd som går att uppbringa. Alla nyanlända måste få en grundläggande orientering i svensk lagstiftning och i hur samhället i stort fungerar. Att bekämpa hederskulturen är svårt men nödvändigt. Vi får inte ge upp.
Håkan Holmberg