Sedan nio månader råder stor osäkerhet för många företag i Sverige. En del har redan tvingats lägga ned, andra har fått göra stora neddragningar. Men det största hotet för de flesta verksamheter är inte pandemin i sig. Det är i stället de beteendeförändringar som coronan tvingat fram, av vilka många kan bli bestående.
Det kanske tydligaste exemplet på tvärstopp för en hel bransch i våras gällde besöksnäringen och flyget. Även om läget ljusnar nästa år är återhämtningen mycket osäker. I SVT:s Utrikesbyrån (8/12) diskuterades flyget. Branschföreträdare räknade med att flygandet ska vara tillbaka på 2019 års nivå först 2029, om ens då. Mångmiljardären Bill Gates sade i ett klipp att han inte tror att affärsflyget ens kommer att nå upp till 50 procent av de tidigare volymerna.
Gates analys, som delas av många andra, är att inget kostnadsmedvetet företag kommer att låta sina anställda flacka jorden runt för att ha vanliga arbetsmöten. Det kommer att krävas något extra för att räkna hem resorna, som i sig kostar mycket tid, biljetter, hotell och traktamenten. Något mervärde måste till, som en ny affär eller en viktig rekrytering.
Återhämtningen för privatresorna är också svår att förutspå. Kanske finns det, som både flyg- och turistbranschen hoppas, ett uppdämt behov efter pandemin. Men antalet resor kan påverkas, liksom andelen långresor. Året 2020 kan, vilket klimatvänner hoppas, ha förändrat de allra flesta så att man även privat söker ett mervärde för varje resa – en kär släkting att hälsa på eller ett gammalt drömresemål.
Samma resonemang kan i olika grad sägas gälla en lång rad branscher. Pandemin har förändrat allas vanor angående handel, tjänster och fritidssysselsättningar, i många fall tillfälligt men i vissa fall också permanent. Svenskt Näringslivs undersökning av 186 företag i Uppsalaregionen visar att nästan hälften, 46 procent, hade lägre produktions- och försäljningsvolym i november jämfört med ett halvår tidigare (UNT 9/12). Hälften, 51 procent, har lika många anställda, 31 procent har färre och 18 procent fler anställda.
Uppgifterna tyder på att de flesta företag kommer att överleva pandemin, att de statliga stöden varit tillräckliga. Men det säger ingenting om hur det går på några års sikt, när stöden försvunnit men kunderna kanske ändå inte kommer tillbaka. I många fall var omställningen nödvändig, den har bara snabbats på av coronapandemin. Men det kommer att göra ont, för både företag och anställda. En akut kris är svår nog att hantera. Tio års fantomsmärtor ställer minst lika höga krav.