Den insikten har ännu inte nått topparna inom LO och Socialdemokraterna, som lever med en falsk bild av en accelererande löne- och villkorsdumpning. Men även LO:s egen migrationsexpert, Thord Ingesson, medger att dagens arbetskraftsinvandring inte har lett till någon lönepress inom LO:s områden.
Svensk arbetsmarknad präglas i stället av andra problem, varav två av de största följer av befolkningsutvecklingen och den pågående strukturomvandlingen. Bland annat detta tar sig branschorganisationen för tjänsteföretag Almega an i den nyutkomna skriften ”Kompetensinvandring – så hotar motståndet svensk ekonomi”
Med en ökad medellivslängd och ett minskat barnafödande kommer andelen ”äldre” i befolkningen att växa över tid. Det innebär problem på arbetsmarknaden, där allt färre förväntas kunna försörja allt fler. Utvecklingen är bekant för de flesta mogna ekonomier i väst, inklusive Sverige.
I svensk ekonomi har även en strukturomvandling inletts – från industrisamhälle och varuproduktion, mot en tilltagande förankring i tjänstesektorn. Därmed har också efterfrågan på högutbildad och specialiserad arbetskraft vuxit.
Många företag vittnar i dag om svårigheter med att hitta rätt kompetens, och enligt en undersökning från Svenskt näringsliv misslyckas vart femte rekryteringsförsök. För att kunna motverka dessa tendenser är det avgörande att Sverige förmår sig att locka kompetens utifrån.
År 2008 genomförde alliansen och Miljöpartiet en reform som gjorde det lättare att rekrytera utomeuropeisk arbetskraft. De fackliga vetona avskaffades därmed.
I dagens Sverige är läkare, civilingenjörer och dataspecialister några av de yrkeskategorier där det råder störst personalbrist. Men år 2012 tilldelades 20 procent av arbetstillstånden just dataspecialister, från i huvudsak Indien, och kompetensinflödet inom området fortsätter nu att växa.
Trots det vill LO och S återgå till den ordning som rådde innan 2008, med myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. Riskerna med detta är två. För det första att sega byråkratiska processer får rörlig utomeuropeisk kompetens att hellre söka sig någon annanstans. Vi måste vara ödmjuka nog att inse att Sverige behöver kompetensen mer än vad kompetensen behöver Sverige. För det andra att myndigheter och fack sällan är mest lämpade att avgöra vilken typ av arbetskraft som det verkligen råder brist på. Det är, så att säga, långt ifrån säkert att storkökskocken Anders är en fena på att tillreda japansk sushi.
Till skillnad från S och LO förespråkar Almega att rekryteringen av utländsk kompetens bör underlättas ytterligare. Det är klokt. Om Sverige ska kunna hänga med i den globaliserade världens utveckling är det just ett sådant perspektiv som behövs.