Läget i Ukraina har kraftigt försämrats på kort tid. De ryska och ryskunderstödda styrkor som med en förskönande omskrivning kallas för ”separatister” har militära framgångar och hotar bland annat staden Mariupol som behärskar landvägen till det redan annekterade Krim.
Oron för att landets försvar inte förmår hålla emot har bidragit till att trycket på den redan förut skakiga ekonomin har förvärrats ytterligare. BNP föll med uppåt sju procent 2014 och valutareserven har näst intill tömts genom att centralbanken stödköpt den egna valutan, hryvnijan, för att hålla uppe värdet. Den politiken kommer nu att avbrytas, samtidigt som styrräntan har höjts kraftigt för att motverka inflationen som annars hotar att bli okontrollerbar.
Ett stödpaket från Internationella valutafonden uppges vara på väg, men det avgörande måste vara att få stopp på striderna. De planerade fredssamtalen i Minsk har uteblivit och ”separatisternas” ledare säger öppet att de inte tänker bry sig om några avtal. Ändå görs nya försök. Frankrikes president Francois Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel kom i går till Kiev för att sedan fortsätta till Moskva. Merkel har överlagt med USA:s vicepresident Joe Biden och utrikesminister John Kerry besökte Kiev i torsdags.
Men räcker det med diplomati? Frankrike och Tyskland lär inte överväga militärt stöd till Ukraina i någon form, men i USA finns tecken på ett omtänkande. När president Obamas kandidat som ny försvarsminister, Ashton Carter, utfrågades i senaten sade han att han var för att skicka riktiga vapen till Ukraina, inte bara militär materiel av annat slag.
Samtidigt har Nato aviserat att man kommer att höja profilen i de östra medlemsländerna. Nya kommandocentraler ska upprättas i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Bulgarien och en ny snabbinsatsstyrka med högkvarter i Polen ska skapas.
Provocerande, påstår en del. Men den stora provokationen är ju den aggression som Ryssland inledde i våras. Den retorik som Putin numera använder är sådan att ingen på förhand kan utesluta att någon form av aktion liknande den i Donetsk och Luhansk sätts i verket exempelvis i Baltikum.
Kan hoten om amerikanska vapen till Ukraina påverka Rysslands agerande? Sanktionerna har redan haft märkbar effekt på landets ekonomi, men kretsen kring Putin tycks inte bry sig. Ryssland kan alltid trappa upp konflikten ytterligare och målet att destabilisera Ukraina tillräckligt för att kunna återta åtminstone en indirekt kontroll över landet lär inte uppges.
Då är det inte heller sannolikt att Putin nöjer sig med ett avtal som ger ökat inflytande i öster – snarare måste man räkna med att trycket mot Ukraina snart ökar igen. Beslutsamt ekonomiskt och politiskt stöd är nödvändigt och vapen är sannolikt ofrånkomliga.