Var går gränsen för myndigheters agerande?

Det låter som en mardröm: medicinska tester tagna i smyg som leder till indraget körkort, trots att man inte gjort något fel. Tyvärr är det på riktigt.

Att Transportstyrelsen dragit in tusentals körkort på lösa grunder är förkastligt.

Att Transportstyrelsen dragit in tusentals körkort på lösa grunder är förkastligt.

Foto: Erik Simander/TT

Ledare2025-05-09 11:30
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Tio små burkar starköl eller 1,5 flaska vin i veckan. Enligt Socialstyrelsen är det ett riskbruk av alkohol. Eller om man vid minst ett tillfälle i månaden dricker mer än fyra ”standardglas”. Om man dricker på den nivån ökar risken att drabbas av till exempel cancer.

Man kan förstås ha synpunkter på om våra myndigheter ska ha uppdrag av det här ”opinionsbildande” slaget, men nu är det så. Har man väl accepterat det är det egentligen inget konstigt med riskbruksdefinitionen. Knappt någon ifrågasätter sambandet mellan (för hög) alkoholkonsumtion och risken för cancer.

Vad som däremot är mycket konstigt och verkligen förtjänar att ifrågasättas är när Transportstyrelsen plockar upp detta och sedan omdefinierar det till att handla om alkoholmissbruk. Addera sedan blodprover där de provtagna inte förstår att resultaten skickas vidare och konsekvenserna är minst sagt svårsmälta.

Det var i en granskning i mars som Skånska Dagbladet var först med att avslöja hur tusentals svenskar fått sina körkort indragna. Detta efter att de tagit så kallade PEth-blodprov och där resultaten skickats vidare till Transportstyrelsen, ibland utan att de provtagna förstått detta.

PEth används för att mäta kronisk alkoholkonsumtion och kan visa alkoholkonsumtion upp till fyra veckor tillbaka i tiden.

Vad Transportstyrelsen har gjort är att när proven har visat att konsumtionen ligger över vad Socialstyrelsen klassar som riskbruk har man tolkat det som alkoholmissbruk. Alltså måste man, enligt logiken, ha kört rattfull och blir därmed av med körkortet. Att det däremot inte finns några som helst bevis på att man alls kört berusad, bara att kanske har druckit för mycket vid något tillfälle, spelar ingen roll. Att PEth-tester inte är hundra procent tillförlitliga har inte heller spelat roll.

Det har de som överklagat besluten bittert fått erfara. Domstolen har konsekvent valt att följa läkarutlåtandena.

Nu har stiftelsen Centrum för rättvisa valt att ta strid för en av de drabbade, Linn Gustafsson. Hon blev av med sitt ambulansjobb efter ett PEth-test, trots att hon har läkarintyg på att hon inte har ett alkoholmissbruk, trots att hon aldrig har kört rattfull på jobbet.

Vad Linn Gustafsson däremot har gjort är att hon har druckit en del under en utekväll och en skidresa. Och det kan man för all del moralisera över. Men det betyder varken att man är alkoholist eller att man kört rattfull.

Därför är det viktigt att Transportstyrelsen förlorar den här processen. Det finns gränser för hur stora ingrepp en myndighet ska få göra i enskilda människors liv.