Energifrågan kvarstår

Energifrågan blir inte löst för att S och MP löst ett politiskt problem inför regeringsbildningen.

Blir det någon avveckling? Åsa Romson och Gustav Fridolin vid riksdagens öppnande i tisdags.

Blir det någon avveckling? Åsa Romson och Gustav Fridolin vid riksdagens öppnande i tisdags.

Foto: Henrik Montgomery

LEDARE2014-10-01 15:28
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Stängs en, två eller flera kärnkraftreaktorer under den kommande mandatperioden? Det är förstås fullt tänkbart och hänger bland annat samman med hur elpriset utvecklas och med hur reparationskostnaderna förhåller sig till vad man tjänar på fortsatt drift. Kostnaderna kommer att öka genom kraven i uppgörelsen mellan de två nya regeringspartierna. Kärnkraften ska ”bära en större del” av sina samhällsekonomiska kostnader, belastas av högre avfallsavgift och leva upp till skärpta säkerhetskrav.

Därför är det bara en bedömning från MP att två, kanske fyra, reaktorer kommer att tas ur drift inom några år. Stefan Löfven har i grunden en helt annan inställning till kärnkraftens plats i det svenska energisystemet. Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg – tänkbar som ny energi- eller näringsminister? – ville i går inte göra någon bedömning alls när det gäller följderna av gårdagens uppgörelse. Hur kommer Miljöpartiet att agera om den förutspådda avvecklingen uteblir?

Och vad händer å andra sidan med energiförsörjningen om två reaktorer verkligen tas ur drift? Uppgörelsen utesluter uttryckligen att nya kärnkraftverk byggs i stället för de gamla. Ska ekvationen gå ihop så krävs en mycket kraftig satsning på förnybara energikällor och på effektivisering av energianvändningen.

Det är naturligtvis önskvärt, men är det realistiskt att vänta sig att den el som produceras med hjälp av kärnkraft redan inom några år kan ersättas av el från förnybara källor? Riskerar vi i stället att tvingas använda mera rysk gas? Också här handlar allt om bedömningar som kan vara mer eller mindre verklighetsförankrade. Men Svenskt Näringslivs energi- och klimatexpert Maria Sunér Fleming gjorde i går tolkningen att vi kommer att få mer gaskraft till följd av uppgörelsen mellan S och MP.

Osäkerheten om vad uppgörelsen betyder är alltså stor, både vad gäller energipolitiken som sådan och på andra sätt. Är den en seger för kärnkraftsmotståndet? Eller kommer det i stället att visa sig vara Socialdemokraterna som hittat ett sätt att neutralisera Miljöpartiets avvecklingslinje?

Miljöpartiet har förvisso aldrig lovat att man ska stänga kärnkraftverk med hjälp av politiska beslut. I stället är det de ekonomiska villkoren som ska förändras så att reaktorerna tas ur drift. Men den grundläggande inställningen inom partiet har ju hela tiden varit att kärnkraft är något radikalt ”ont” som måste försvinna nästan oavsett konsekvenserna i övrigt.

Alliansens energiöverenskommelse 2009 var ett sätt att försöka bryta blockeringarna. Nu inbjuder S och MP till blocköverskridande samtal. Det är bra. Men förutsättningen för att sådana samtal ska leda någon stans är att kärnkraften inte kopplas loss från övriga energi- och miljöfrågor på det sätt som så ofta är fallet.

Läs mer om