Enligt Amnesty verkställdes dödstraff i 22 länder förra året. De fem länder som avrättade flest människor var Kina, Iran, Irak, Saudiarabien och USA. De fyra förstnämnda styrs av diktatoriska regimer – USA är det enda landet i väst där straffet fortfarande används. Dödsstraff är givetvis oacceptabelt var än det tillämpas, men att Förenta staterna, som ofta säger sig vara demokratins och de mänskliga rättigheternas världspolis, använder sig av avrättning som straffmetod är djupt beklämmande.
I 33 av USA:s 50 delstater finns dödstraff som juridisk påföljd. De flesta använder sig dock inte av straffet i praktiken, men några stater avrättar människor varje år. Texas, delstaten där flest människor döms till dödstraff, har avlivat drygt 500 människor sedan straffet återinfördes 1976.
Straffmetoden fördöms av samtliga människorättsorganisationer. Enligt en undersökning från Washington Post/ABC News, genomförd i början av juni, är det för första gången fler amerikaner som stöder livstids fängelse – 52 procent – framför dödsstraff – 42 procent. Antagligen är det minskade stödet ett resultat av den fruktansvärda avrättningen i slutet av april, då en dödsdömd man dog av en massiv hjärtattack först efter 40 minuter. Innehållet i giftinjektionen fungerade inte som det skulle. I onsdags rapporterades att ännu en långdragen avrättning ägt hade rum, denna gång i Arizona. Den dömde avled först efter drygt en och en halv timme av långdragen smärta.
Orsaken till dessa makabra händelser är att amerikanska domstolar har fått slut på det gift man tidigare använde. Flera europeiska läkemedelsföretag har slutat exportera läkemedel till USA, som en protest mot dödsstraff. I stället blandar domstolarna ihop en egen dödlig, osäker injektion, med onödigt lidande som följd.
En omänsklig straffmetod blir därmed ännu omänskligare. Lösningen är självklart inte att europeiska företag börjar exportera läkemedel igen, utan att dödsstraffet skrotas en gång för alla.
Dödstraff är inte moraliskt försvarbart. Givetvis ska ett straff stå i proportion till brottet, men att en person som dödat en annan själv måste dö följer inte av den principen. I så fall vore det skäliga straffet för inbrott att gärningsmannen själv får sitt hem plundrat. Men det är orimligt. I stället döms han eller hon till en tids frihetsberövande och ekonomisk vedergällning. Hur omfattande beror på hur grovt brottet var. Samma norm gäller även för de mest fruktansvärda handlingar.
Det finns också praktiska skäl till att förkasta dödstraff. En oskyldigt fängslad kan släppas ut från fängelset, men en avrättad kan inte få tillbaka sitt liv. Straffet är därför extremt rättsosäkert. Att det skulle ha en avskräckande effekt stämmer heller inte.
Dödstraff är ett omänskligt straff som bör förpassas till historien. Att amerikanska delstater fortfarande dödar brottslingar är skamligt.