Ingen lär efter åtta år tvivla på de fyra partiernas vilja och förmåga att samarbeta i regeringsställning. Men de fyra partierna är inte identiska. De har olika idébakgrund, historia och prioriteringar. Att driva en i alla delar gemensam politik också i opposition blir bara ett hinder för politisk förnyelse. Och det är förnyelse som behövs om alliansalternativet ska vara intressant i valet 2018.
Valet att lägga fram separata budgetmotioner är också en logisk följd av Decemberöverenskommelsen. De fyra partierna drar konsekvenserna av majoritetsförhållandena i riksdagen och koncentrerar sig på att komma igen till nästa val. Utbildning av blivande statssekreterare och politiskt sakkunniga är ett av flera medel.
Det finns grupper, oklart hur starka, framför allt inom M och KD som inte vill förstå innebörden av den parlamentariska situation som nu råder. Det är dessa som partiledningarna nu vill lugna med formuleringarna i gårdagens DN-artikel om att man är beredd att lägga misstroendevotum mot regeringen om den bryter mot Decemberöverenskommelsen.
Men i verkligheten innebär ju ett misstroendevotum som får stöd av SD och leder till att regeringen avgår att allianspartierna hamnar i just den belägenhet som de vill undvika. Alliansens trovärdighet inför valet 2018 hänger samman med förmågan att uppträda kategoriskt avvisande mot detta partis försök att tvinga igenom beslut som gör Sverige till ett mindre öppet och tolerant samhälle.
De fyra partisekreterarna betonar att deras partier, trots olikheter, står för vissa gemensamma grundvärderingar. Men här snubblar de på begreppen. De grundvärderingar som nämns i DN-artikeln är två: ansvar för ekonomin och att arbete och företagande måste löna sig.
Det senare kan givetvis kallas för en grundvärdering, som avviker från den syn på företagande och på beskattning av arbete som är vanlig i socialistiska sammanhang. Men ”ansvar för ekonomin” är ingen grundvärdering. Det är förvisso önskvärt att den ekonomiska politiken är seriös och långsiktigt hållbar, men allt som är önskvärt är inte grundvärderingar.
Däremot kan man tala om grundvärderingar när det gäller synen på människovärdet, individens rättigheter eller medborgarskapets innebörd. På åtminstone ett håll inom alliansen, nämligen Kristdemokraternas ungdomsförbund, hävdar man som en merit att man avvisar de liberala värderingar som en framgångsrik allianspolitik måste vila på. Man får utgå från att KD:s nya ledning förmår hålla avståndet till sådana synsätt.
Klarar de fyra partierna av att båda förnya sig själva och hitta gemensamma handlingslinjer inför 2018 så har de alla möjligheter att återta regeringsmakten.