Ett slumrande nätmonster

Nätbrotten mot unga kan snart göra att vi längtar tillbaka till fyllbråken vid kiosken.

Före internet. Ungdomsfylleriet har minskat i dag, men brotten är lika grova.

Före internet. Ungdomsfylleriet har minskat i dag, men brotten är lika grova.

Foto: Bernt-Ola Falck

LEDARE2017-03-31 00:40
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det dödliga våldet i Sverige är kvar på en hög nivå, visar Brå:s statistik för 2016 som presenterades i går. I fjol dödades 106 personer, sex färre än året innan. De senaste två åren sticker ut och det beror på fler uppgörelser mellan kriminella gäng, en trend som fortsatt 2017. Det traditionellt vanligaste dödliga våldet i Sverige, mot anhöriga eller på krogen i samband med alkoholintag, minskar sedan ett antal år tillbaka.

De starkaste trenderna inom brottslighet hänger samman med digitaliseringen av samhället. Det är naturligt att till exempel stölder minskar när kontanterna blir färre. I stället stjäl man på nätet. Bedrägeribrotten har tredubblats på tio år och där ingår sådant som stulna identiteter. I fjol anmäldes 26 200 fall av datorbedrägerier, 39 procent fler än 2015.

Digitaliseringen påverkar i förlängningen de grova våldsbrotten. Alkoholkonsumtionen har minskat kraftigt bland tonåringarna under 2000-talet. Under 1970-, 80- och 90-talet drack 80 procent av niondeklassarna alkohol, nu är det mindre än hälften. En pojke i årskurs nio drack år 2000 5,4 liter ren alkohol, 2014 var konsumtionen 1,6 liter. Enligt sajten iq.se som kartlägger ungas drickande.

Det är lätt att se att förändringen hänger samman med datorvanor. Fyra eller fem timmars skärmtid per dygn (vilket enligt socialarbetare är en vanlig dos för 15-åriga killar) är alltså inte bara negativt för hälsan och för skolresultaten. Det för också det goda med sig att man inte får någon äldre att köpa ut öl och sticker till centrum/korvkiosken för att se vad som händer. Vilket i sin tur påverkar statistiken för misshandel och dödligt våld i dessa miljöer (se ovan).

Men som också slås fast ovan försvinner inte brotten bara för att tillvaron digitaliseras. Kommunens SSP-team (Socialtjänst, skola och polis) besöker regelbundet Uppsalas högstadieskolor och berättar om brotten som begås på framför allt sociala medier. Olaga hot är den vanligaste rubriceringen som kan leda till åtal och dom om gärningsmannen är straffmyndig.

Ingen dör i alla fall, tänker föräldern som ändå föredrar skärmen hemma framför umgänget vid centrum. Men då får man tänka om. SSP-teamet berättar också om ”Gustav” från Uppsalatrakten som tog sitt liv efter en lång tid av trakasserier och mobbning på internet. Han är inte ensam. Såväl mängden kränkningar som grovheten chockerar det 30-tal föräldrar som tagit sig till Valsätraskolan för att träffa teamet. ”Alla ungdomar får utstå det här i någon mån, från förskolan och uppåt”, slår de fast.

De kriminella gängen kräver kraftfulla åtgärder. Men det gör också det digitala monster som slumrar därunder. Det kommer att kräva mycket större uppmärksamhet från polis, skola och, kanske framför allt, från alla föräldrar. Annars kommer vi snart att upptäcka att vi längtar tillbaka till fyllorna och bråken vid kiosken.

Läs mer om