Kommittén – som är tillsatt av regeringen – lämnade i går sitt slutbetänkande. I detta ingår en förändrad avdragsmodell för företag, som man hoppas ska kunna komma till rätta med två problem.
För det första att det i dag lönar sig att finansiera verksamheten med lånade pengar, i stället för eget kapital. För det andra att aktiv planering för att undvika skatt fortfarande är ett utbrett fenomen.
I korthet föreslår kommittén att nuvarande ränteavdrag ska slopas och ersättas av ett generellt avdrag på 25 procent av det skattepliktiga resultatet. Det betyder alltså att bolagsskatt endast skulle betalas på 75 procent av vinsten, och att den effektiva skatten skulle minskas till 16,5 procent (mot dagens 22 procent).
Därmed skulle även neutralitet mellan eget och lånat kapital uppnås. Den ränteavdragseffekt som gör att bolagens vinskatt blir lägre om verksamheten finansieras med lån skulle helt enkelt försvinna.
Fördelarna med det är att företag inte längre skulle uppmuntras till att skuldsätta sig mer än nödvändigt, samt att nya företag – med begränsade tillgångar och där ägarna investerar sina egna medel – inte längre skulle missgynnas.
Den kanske viktigaste effekten är dock att utrymmet för skatteplanering skulle krympas. Det skulle inte längre vara möjligt för företag att laborera med lån och bolag i olika länder för att maximera ränteavdragen och därmed minimera den skattepliktiga vinsten.
Med varje tänkbar skattereform finns för- och nackdelar samt vinnare och förlorare. För att garantera finansieringen av sänkningen i effektiv skatt föreslår Företagsskattekommittén att också förlustavdragen minskas. I dag får hela det underskott som en näringsverksamhet visar dras av i efterföljande års deklaration. Kommittén vill se att den summan halveras, vilket knappast lär vara särdeles populärt.
I varsitt pressutskick påpekar därtill såväl Svenskt Näringsliv som Företagarna att de förändrade ränteavdragen skulle slå hårt mot de kapitalintensiva och konjunkturkänsliga företag som gör tunga investeringar med lånat kapital. Företag i exempelvis fastighetsbranschen.
Oro har även uttryckts för att en utveckling i linje med kommitténs visioner skulle bli komplicerad för småföretag att hantera.
Trots de invändningar som nu hörs överväger fördelarna i Företagsskattekommitténs förslag nackdelarna. Att uppnå skatteneutralitet mellan olika finansieringsformer, och att strypa möjligheterna att konstruera olika ränteupplägg i syfte att undkomma skatt, är båda angelägna strävanden.
Samtidigt behövs säkerligen en hel del slipande på detaljerna innan kommitténs förslag är redo att sjösättas.