Under Socialdemokraternas dag i Almedalen passade man förstås på att lyfta fram FN. Världsorganisationen har omväxlande kritiserats och mötts av ointresse i Sverige på senare år. Men 1 januari 2017 tillträder en ny generalsekreterare, Ban Ki-moons efterträdare, samtidigt som Sverige tar plats i säkerhetsrådet. Invalet var en stor framgång för regeringen som nu behöver allt stöd för att också kunna åstadkomma något.
FN har stora brister, med en omfattande byråkrati och korruption. Några missförhållanden har belysts av svenskar, som när revisorn Inga-Britt Ahlenius sågade hela den centrala organisationen (och generalsekreteraren själv) för fem år sedan. Eller när chefen för fältavdelningen under rådet för mänskliga rättigheter, Anders Kompass, lämnade ut uppgifter om franska FN-soldaters misstänkta övergrepp mot barn i Centralafrikanska republiken.
Anders Kompass framstod som en skarp kritiker och en varm anhängare till FN i en och samma person när han på tisdagen i Almedalen diskuterade organisationens framtid tillsammans med bland andra kabinettssekreteraren Annika Söder. ”FN kan inte vara trovärdigt så länge man inte talar med en röst och lämnar människor i sticket”, sade han. Han gav som exempel regimkritiker i Vitryssland som inte får göra sina röster hörda, och fattiga som bara ser stora jeepar åka förbi och där FN-personalen gömmer sig innanför murar.
Anledningen till otydligheten mot Vitryssland och många andra länder är förstås FN:s konstruktion. Alla ska vara nöjda, i synnerhet de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet som sällan står på samma sida i konflikter eller vad beträffar mänskliga rättigheter. Av samma skäl kommer inte den nya generalsekreteraren att bli den visionär som många hoppas på. Det kommer att bli någon som accepteras av USA, Kina, Ryssland, Frankrike och Storbritannien.
FN:s måste fortsätta reformeras, öppnas och effektiviseras. Men man ska komma ihåg att FN, trots alla tillkortakommanden, är den organisation som finns för att hantera krig och konflikter, fattigdomsbekämpning, flyktingar och klimathot. Klimatfrågan innebar en framgång för FN med det globala avtalet i Paris i vintras. Men nu ska löftena om minskade utsläpp implementeras i medlemsländerna. FN:s betydelse kommer att öka då både krig och flyktingkriser har ett tydligt samband med klimatförändringar.
Då är det viktigt att Sverige finns i säkerhetsrådet, en representant för ”den nordiska rösten” som Camilla Bruckner, chef för organet UNDP:s nordiska kontor, uttryckte det. Ett land som helhjärtat går in för att lägga ett perspektiv om mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter på alla frågor som måste hanteras de kommande två åren är en tillgång för FN med de frågor som ska hanteras under de kommande två åren. Utrikesminister Margot Wallström har lovat att göra så och regeringen bör få ett helhjärtat stöd av samtliga partier i riksdagen.