Nahimana, som avtjänat 20 av utdömda 30 års fängelse, grundande, kontrollerade och var direktör för radiostationen RTLM (Radio Télévision Libre des Mille Collines) som var verksam från juli 1993 till juli 1994. Under denna period genomfördes folkmordet i Rwanda där enligt FN:s siffror över 800 000 människor mördades under 100 dagar.
Propaganda spelade en central roll, däribland det hatbudskap som förmedlades genom radiostationen RTLM. RTLM uppmanade i sina sändningar ungdomar och miliser att fortsätta sitt ”arbete”, bemanna vägspärrar, kallade tutsier och meningsmotståndare för ”kackerlackor”, uppmanade till mord och utrotning av dessa. På så sätt hade Nahimana en liknande roll som Nazitysklands propagandaminister Goebbels hade under Förintelsen.
Under rättegången förnekade Nahimana att RTLM påverkade folkmordets förlopp, bestred att han hade en ledande roll för RTLM och hävdade att han inte kände till att hans underordnade uppmuntrade till att mörda oppositionella och människor tillhörande tutsigruppen under radiosändningarna.
Rättegångskammaren vid FN-tribunalen för Rwanda dömde Nahimana 2003 till livstids fängelse för att han personligen genomfört dessa radiosändningar. Överklagandekammaren vid samma tribunal ändrade domen 2007 på så sätt han inte personligen ansågs ha genomfört radiosändningar, han bedömdes istället ansvarig som chef för radiostationen som borde ha förhindrat hatbudskapet från sina underordnade, straffet ändrades till 30 års fängelse.
Nahimanas tidiga frigivning väcker frågor. Sådan frigivning kan enligt MICTs regelverk ske med hänsyn till brottets art, hur liknande fall hanteras, fångens grad av rehabilitering och samarbete med åklagaren. I beslutet om Nahimanas frigivning konstateras att brottet är mycket allvarligt och att han inte samarbetat med åklagaren.
Den enda omständighet som Meron som ensamdomare åberopar till Nahimanas fördel är dennes goda rehabilitering: han har uppfört sig väl i fängelset. Däremot framgår det att han fortfarande bestrider han var ansvarig för vad som skedde under folkmordet.
Jag anser att Nahimanas tidiga frigivning är felaktig, han har inte medgett ansvar eller genuint uttryckt ånger över sitt eget handlande. Därmed borde han ha avtjänat hela sitt straff. Beslutet kan utnyttjas av övriga som är högst ansvariga för folkmordet i Rwanda. De ska avtjäna de straff som de är utdömda och tidig frigivning vore fel.
Det finns anledning till oro för att fler dömda huvdansvariga för 1994 års folkmord kan försättas på fri fot i förtid.
Mark Klamberg
Docent i folkrätt och fristående kolumnist i UNT