Gammalt hat i "ny" form

Åter ser vi hur politiska krafter av olika slag försöker normalisera hat mot judar.

Novemberpogromen. Också kallad Kristallnatten. Bilder från Berlin 10 november 1938. Till vänster en brinnande synagoga.

Novemberpogromen. Också kallad Kristallnatten. Bilder från Berlin 10 november 1938. Till vänster en brinnande synagoga.

Foto: FLT-PICA

Ledare2017-11-12 00:30
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Antisemitismen är inte begränsad till den extrema högerns eller den auktoritära populismens världsbild. Den finns inom islamistiska grupper och kan förekomma också inom extrema vänstergrupper. Invandrare från muslimska länder kan föra med sig fördomar om judar. I Malmö upplever många judar i dag ett hot som är helt oacceptabelt. Årsdagen av Novemberpogromen (Kristallnatten) 9-10 november 1938 är också en påminnelse om den rasistiska högerns propaganda.

I dag finns en europeisk regering som aktivt spelar på judehat för att vinna väljare. Det ungerska regeringspartiet Fidesz, som vill framställa sig som nationellt och konservativt men inte som högerextremistiskt, har släppt lös en kampanj med omisskännliga likheter med hets mot judar under tidigare historiska perioder.

Ungerns väljare inbjuds delta i en ”konsultation”, en sorts inofficiell folkomröstning, om något som inte finns. Detta något är en påstådd ”plan” från finansmannen George Soros att översvämma Ungern med invandrare som påstås hota landets kristna identitet.

Soros är född i Ungern, ytterst framgångsrik finansman, men framför allt jude. Under hösten har Ungern tapetserats med affischer där Soros ansikte visas upp tillsammans med slagord om den plan som inte existerar. Vad som däremot existerar är det ansedda Central European University i Budapest, en institution som byggts upp med Soros hjälp efter kommunismens fall och som genom sin internationella profil blivit ett hatobjekt för Fidesz-regeringen.

Premiärminister Viktor Orbán vill tvinga bort detta universitet och spelar på Soros judiska bakgrund. Greppet är snarlikt det som ofta används av uttalat antisemitiska grupper: det är judarnas (alltså Soros) fel att landet hotas av muslimska invandrare – så får man med hets mot två grupper i samma påstående.

Man kan också konstatera den slående likheten med ett klassiskt inslag i den antisemitiska mytbildningen, alltså lögnen om ”Sions vises protokoll”, som ”bevisade” ”judarnas” onda anslag mot resten av världen. ”Protokollen” är ett välkänt och ökänt falsarium, och detsamma gäller ”Sorosplanen”.

Fidesz-regeringens propaganda är knappast ens inlindad. Andra politiska krafter försöker hitta sätt att kommunicera samma sorts tankegods på ett sätt som ska verka måttfullt och respektabelt. Inom den så kallade alternativa högern i USA, en riktning som också har förgreningar i Sverige, lanseras en ”samhällsanalys” där utgångspunkten är att människor i första hand tillhör bestämda etniska eller liknande grupper och att vi alla är funtade så att vi alltid sätter gruppintresset över ett mer övergripande samhällsintresse.

Hets och hat mot minoriteter är då inte något som bör bekämpas utan tvärtom ett allmänmänskligt drag som vi i realismens namn måste acceptera och bejaka, oavsett vilken grupp vi tillhör. Ett fungerande samhälle påstås förutsätta etnisk likformighet.

Den intellektuella nivån imponerar inte – någon har jämfört alternativhögerns påstått ”djupa insikter” i människans natur med gammaldags ockultism. Det uppenbara syftet är att glida undan anklagelser om att förespråka etnisk rensning, ”vit” överhöghet, lagfäst diskriminering av judar eller muslimer och annat i samma stil. Alla etniska grupper sägs ha samma ”rätt” att driva bort avvikande, någon särställning för ”vita” i det avseendet vill man inte kännas vid.

Att det i praktiken är precis tvärtom behöver man inte fundera länge för att inse. I Charlottesville, där den alternativa högern var mycket synlig, riktades slagorden mot judar och i den svenska versionen hör givetvis judar till de kategorier som inte ska finnas i det etniskt enhetliga ”vita” samhälle som man fantiserar om.

Att extrema politiska rörelser förr eller senare hamnar i uttalad antisemitism liksom i hets mot andra grupper är ingen nyhet. Och de skiftande försök som görs för att dölja propagandans innebörd är inte så nya de heller.

Håkan Holmberg

Politisk chefredaktör

Söndag

Läs mer om