Absoluta garantier kan ingen utfärda. Men polisen i Jönköping tror sig klara av att upprätthålla ordningen – i alla fall med bistånd av från polisen på riksnivå. Andra är mer skeptiska.
Vi har att göra med ett uttalat nazistiskt parti, Svenskarnas parti, med en medlemskår som enligt Uppdrag granskning delvis är överlappande med våldsgruppen Svenska motståndsrörelsen. Vi har också, sannolikt, att göra med så kallade antirasistiska våldsgrupper på den extrema vänsterkanten som kan tänkas genomföra motdemonstrationer.
När samma nazistgrupp demonstrerade i Jönköping på första maj 2013 kunde ordningen inte upprätthållas fullt ut. Jönköpings kommun har överklagat polismyndighetens beslut att ge tillstånd för demonstrationen och påpekar i sin skrivelse till Förvaltningsrätten att polisen enligt sina egna pressmeddelanden fick arbeta intensivt för att hålla isär demonstranter och motdemonstranter. ”Under dagen sattes flera bilar i brand och flera personer fick uppsöka läkarvård. Många Jönköpingsbor upplevde situationen som obehaglig och otrygg.”
Kommunledningen har alltså, utan framgång, försökt få Förvaltningsrätten att upphäva polismyndighetens tillstånd. Man påpekar också att demonstrationsrätten inte är oinskränkt. Det är fullt möjligt för polisen att säga nej till en begäran om demonstrationstillstånd. I Ordningslagens 2 kapitel, 10 paragrafen sägs att tillstånd endast får vägras om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller i dess omedelbara omgivning.
Det är sällan dessa kriterier uppfylls och så ska det också vara i ett land med demokrati och yttrandefrihet. Men kriterierna finns och kan naturligtvis uppfyllas under vissa omständigheter. Vad krävs mer än det som hände i Jönköping för ett år sedan för att polisen ska säga nej?
Den tidigare polisintendenten Eric Rönnegård hävdar i Svenska Dagbladet att Jönköpingspolisens hållning strider mot gällande rätt och mot en vägledande dom i Högsta domstolen. Han påminner om den prioritering av rasistiska och främlingsfientliga brott som gällde under åtskilliga år, med stöd i en HD-dom 1996. Kunskapen inom polisen om hur de lagar som finns ska hanteras är enligt Rönnegård låg. Också andra upplever att det skett en förskjutning i polisens bedömningar. Håkan Hydén, professor i rättssociologi i Lund, säger till DN att detta tycks bero på Sverigedemokraternas närvaro i riksdagen.
Det är i så fall en helt oacceptabel utveckling. Hets mot folkgrupp är förbjudet och blir inte mindre förbjudet för att ett parti som SD har fått riksdagsmandat. Risken för våld och det faktum att brott kan förutsättas vid denna demonstration hade varit skäl nog för polisen att vägra tillstånd. Det är bara att hoppas att konsekvenserna av denna blindhet blir begränsade.