Ledare: Gruvdrömmarna kan förbli en dröm i Dannemora

I veckan beviljades Kaunis Iron miljötillstånd för en ny gruva i Pajala, samt utökad drift vid två andra gruvor. Till våren kan det vara Dannemoras tur. Remissrundan vid Mark- och miljödomstolen avslutas 12 december.

Pajala och Dannemora har en hel del gemensamt. De båda orterna hoppas på nya jobb och en ljus framtid med gruvdrift. Men de är beroende av fortsatt höga priser på järnmalm och de ska uppfylla rader av hårda villkor för att ens få försöka. I fallet Dannemora finns fortsatta frågetecken för järnvägstransporterna av malmen. Såväl Pajala som Dannemora har också relativt nyligen upplevt brutna löften och uppslitande konkurser för sina gruvor, 2012 respektive 2015.

En rad myndigheter i Sverige och Finland har motsatt sig den nya gruvan i Pajala. Driften kommer att ske i ett Natura 2000-område med risk för påverkan av Muonio älv, renbetesmarker, djur- och växtliv. Med domen följer också ett 60-tal detaljerade villkor, åtgärder och uppföljningar av konsekvenser av driften samt risken för läckage när gruvan sedan stängts. Kaunis Iron ska genomföra ”ett omfattande program för skydd av växter och djur” samt regelbundet samråda med berörda samebyar om reglering av skador.

Dannemora Iron har redan lovat att krossa malmen under jord den här gången, nere i schaktet, för att undvika bullret och dammet som plågade befolkningen senast. Övriga villkor kommer att visa sig när det eventuella tillståndet ges nästa år.

Det största hindret för gruvbrytning i Norduppland 2025, vilket är målet, är kanske den fyra mil långa slitna järnväg som är huvudalternativet för att frakta malmen till Hargshamn. Enligt uppgifter till UNT skulle en rustning av spåren kosta 200-300 miljoner kronor. Förhoppningar finns om stöd från regeringens näringslivspott, 100 miljoner kronor. Alternativet är annars den redan hårdbelastade stambanan till Gävle.

Optimism är en god egenskap hos alla entreprenörer. Inga hinder är för svåra för att lösas. Dannemora ska om ett år starta pumpar som ska få bort tre miljoner kubikmeter vatten från gruvan, bara som ett exempel (UNT 3/11).

Just nu driver kriget i Ukraina upp malmpriset, men inget vet hur det ser ut när Pajala och Dannemora är i gång. Kommer dessa gruvor att vara konkurrenskraftiga då, med alla sina villkor? För en utomstående verkar det inte krävas mycket inom gruvnäringen för att investerare ska hoppa av och planerna gå i stöpet. Kanske har Sverige två nya lönsamma gruvor om några år? Tyvärr skulle nog ett spelbolag ge ett ganska väl tilltaget odds för att så blir fallet.