En ny sommar och nya rekord för issmältningen i Arktis. Brandsäsongen har redan inletts på norra halvklotet, detta år också i Sibirien. Temperaturer på 25-30 grader har uppmätts den senaste månaden på orter som normalt har nollgradigt. Medeltemperaturen i Sibirien ligger sex grader över det normala, och Ryssland som helhet har haft 5,3 grader varmare i år än genomsnittet för åren 1951-1980, enligt Berkeley Earth project.
Reaktionen på fakta som dessa brukar variera: från rädsla (hjälp, vi går under) till beslutsamhet (vi måste ställa om) och klimatskepsis (det är väl kallare någon annanstans). Rysslands president Vladimir Putin kategoriseras normalt inte som någon klimatvän, men han har uttryckt stark oro över utvecklingen. ”Vi har anlagt en del av våra städer på permafrosten ovanför polcirkeln och alla förstår vad en uppvärmning kan innebära. Det är mycket allvarligt”, sade han i december.
Om man utgår från att allt fler ser behovet av att ställa om från en fossil ekonomi till en förnybar kommer återhämtningen efter coronakrisen att få stor betydelse. Internationella Energirådet (IEA) publicerade på torsdagen en rapport, Green recovery, om hur återhämtningen efter pandemin borde gå till. Enligt rapporten kommer regeringar i världen bara de närmaste månaderna att spendera 90 000 miljarder kronor på olika stödprogram.
Tyvärr är det enklaste att återgå till den fossila ekonomin, att bara trycka på startknappen på samma fabriker som stannade i mars. Utsläppsstatistik tyder också på att det sker just nu. I april sjönk koldioxidutsläppen med 17 procent jämfört med fjolåret. Nu ligger utsläppstakten bara fem procent lägre.
IEA-rapporten utgår från att det viktigaste målet är att skapa nya jobb, då många blivit arbetslösa under krisen. Man listar också åtgärder som samtidigt skapar nya jobb och minskar utsläppen. Den överlägset mest jobbskapande gröna investeringen, långt före vind- och solkraft, är energieffektivisering av byggnader. ”Att göra byggnader energieffektiva skapar många jobb, även utanför byggbranschen. Det är socialt effektivt, ger lägre kostnader för boende, och är en absolut nyckel för att nå nollutsläpp globalt”, säger Sam Fankhauser, chef för Grantham Research Institute, till The Guardian (18/6).
Att värma upp och kyla ned bostäder och andra byggnader kostar mer energi än både industrin och transporterna i världen. Det borde bli en tung post i ett kommande svenskt återstartspaket. Och oavsett om man är rädd, beslutsam eller skeptisk har man allt att vinna på att isolera sin bostad i höst.