Allt som går att digitalisera kommer att digitaliseras, brukar det heta. Effekterna av det ser vi runt omkring oss varje dag. Vi betalar räkningar online, tittar på våra favoritserier genom bredband och orienterar oss på kartan i våra smartphones. Allt fler myndighetskontakter sker också över nätet.
Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, har regeringen slagit fast. Därför finns sedan ett par månader tillbaka en ambitiös digitaliseringsstrategi. Den ska bidra till konkurrenskraft, full sysselsättning samt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Ja, det är faktiskt svårare att säga vad den inte är tänkt att uppnå.
En strategi i strategin som regeringen presenterade som en julklapp i fjol är att hela Sverige ska vara helt uppkopplat 2025. Redan om tre år anser regeringen att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.
Det kommer inte att bli lätt att nå det målet. Det konstaterar Riksrevisionen i granskningsrapporten ”Bredband i världsklass?”. En orsak är att stad och land kommit olika långt. 2016 var tillgången till snabbt bredband i tätorter i genomsnitt 78 procent, medan den utanför tätort låg på endast 22 procent. Felallokering av statliga stödpengar är en förklaring till obalansen. På landsbygden ersätts dessutom kopparnät ofta med mobila lösningar snarare än fiber.
Vad som är anmärkningsvärt i Riksrevisionens granskning är dock att det finns indikationer på vad som beskrivs som ”bristande robusthet” i näten. Det handlar om den del som går mellan stationen och abonnentens fastighet (accessnät) och sköts av ideella föreningar på landsbygden – så kallade fiberföreningar – eller stadsnät. Granskningen konstaterar samtidigt att det är svårt att få en helhetsbild av situationen eftersom det finns omkring 500 aktörer och tusentals fiberföreningar på marknaden.
I höstas varnade Post- och telestyrelsens tillförordnade generaldirektör Catarina Wretman tillsammans med Mikael Ek på svenska Stadsnätsföreningen i Computer Sweden för att arbetet med säkerhet och kvalitet kunde komma att nedprioriteras på marknaden på grund av den snabba utbyggnadstakten. Sedan dess har alltså regeringen presenterat en strategi om att det ska gå ännu fortare. ”Vi är på väg att klara den här tuffa utmaningen och det är viktigt att vi gör det”, kommenterade digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) Riksrevisionens granskning härom månaden.
Det är utmärkt att bredbandsutbyggnaden sker på marknadens villkor. Men på samma sätt som det krävs statligt stöd där utbyggnaden inte är lönsam är det statens ansvar att ställa krav på att näten, en viktig del av vår infrastruktur, är robusta. Det arbetet får inte stanna vid en vision.
Magnus Krantz