Frågan kan ställas efter Vetenskapsradions avslöjande av den kurs i tankeläsning (!) som förekommit vid en utbildningsdag. Nästan hela personalen deltog i övningar som bland annat innebar att man skulle styra en persons hand mot ett utvalt spelkort med hjälp av tankekraft.
Många protesterade efteråt. Rektor vill inte uttala sig. Att detta hokuspokus inte har någonting med vetenskap och seriös vidareutbildning att göra behöver inte närmare utredas. På Hogwarts, i J K Rowlings böcker om Harry Potter, är pseudovetenskapen spännande och underhållande. I riktiga skolor är den ett hot mot skolans uppdrag.
Vetenskapsradion har i en serie inslag granskat hur en psedovetenskap som kallas för kommunikologi vunnit insteg både på skolor och i andra delar av det svenska samhället. Kommunikologin utlovar, naturligtvis, psykisk balans, bättre arbets- eller studieresultat och ett allmänt ökat välbefinnande. I verkligheten saknas all vetenskaplig förankring, men upphovsmännen kan räkna med att tjäna stora belopp på godtrogna köpare.
Till dessa hör fackförbundet Unionen, som lagt miljonbelopp på kurser för ledande funktionärer som bland annat skulle krypa runt på golvet på alla fyra i tron att de skulle bli bättre beslutsfattare. Dit hör också Riksidrottsförbundet, som under tio år utsatt en mängd aktiva och tränare för ”utbildning” helt utan vetenskaplig förankring. Och dit hör en rad kommunala förvaltningar runt om i landet som tror att kommunikologin kan visa personalen vägen till framgång i arbetet.
Hur vet man att det är fråga om hokuspokus? Det är faktiskt bara att pricka av: Man lovar för mycket – kommunikologin sägs sammanfatta all forskning och ska vara en bot mot nästan allt. När forskare ställer frågor får de svaret att de inte förstår eftersom de inte själva anslutit sig till läran – ett klassiskt sätt att göra en teori oåtkomlig för granskning. Sådant genomskådar alla barn som läser om Harry Potter.
Håkan Holmberg