Det handlar om demokrati, öppenhet och om principen att staten ska vara neutral i trosfrågor. Ändå kan den politiska utvecklingen bli sådan att de republikanska värdenas motståndare, i dag i form av Nationella fronten, får kontroll över stora delar av landet.
Val i Frankrike hålls i två omgångar. I första omgången av regionalvalen den 6 december - kort efter terrorattackerna i Paris - blev Nationella fronten största parti nationellt, med 28 procent av rösterna. Den krets av borgerliga partier som går under namnet Republikanerna fick 27 och Socialistpartiet med allierade 23.5. Den politiska skillnaden mellan socialister och borgerliga är stor, men avståndet mellan båda dessa grupperingar och Nationella fronten är ännu större.
I sex av Frankrikes 13 regioner är Nationella fronten nu största parti inför den andra valomgången på söndag. De kommer inte att vinna alla dessa. Helt avgörande blir hur alla de väljare som tar avstånd från extremhögern väljer att agera. Socialistpartiets ordförande uppmanar partiets regionala avdelningar att dra sig tillbaka i två regioner där Nationella fronten annars kan vinna.
Men på den republikanska sidan är linjen inte lika tydlig. Förre presidenten Nicolas Sarkozy vill inte att hans partikamrater ska dra sig tillbaka till förmån för socialisterna i de regioner där detta skulle förhindra en seger för Nationella fronten. Han kritiseras från de egna leden av förre premiärministern Jean-Pierre Raffarin som i klartext säger att Nationella fronten är ett hot mot den franska demokratin.
Han har rätt. Marine Le Pen, som tagit över Nationella fronten från sitt oregerlige far Jean-Marie Le Pen, har i någon mån snyggat upp fasaden. Men partiet förblir en samlingsplats för rasister, islamofober, antisemiter och andra element som aldrig accepterat det moderna och demokratiska Frankrike – eller som uttalat identifierar sig med dess historiska motsatser.
Det faktum att Frankrike ockuperades under andra världskriget gör ofta att den inhemska högerextremismen förträngs. Men den fanns och var starkare än på många andra håll i Europa. Under ockupationen fick extremhögern sin chans att ta död på republikens värden genom den samarbetsregim som upprättades i Vichy, under den åldrige fältmarskalken Pétain. Det var en extremhöger som aldrig förlåtit att den förlorade den avgörande kulturkamp som ägde rum vid förra sekelskiftet, då den judiske generalstabsofficeren Alfred Dreyfus lögnaktigt anklagades för landsförräderi.
Nationella fronten fortsätter linjen från Dreyfusaffären och Vichyregimen in i vår tid. Det är av yttersta vikt för hela Europa att Marine le Pens väg framåt hejdas.
Håkan Holmberg