I båda fallen protesterar folk mot svårartad korruption och finansskandaler i landets högsta ledning. I båda fallen tycks denna ledning vara fullständigt ovillig att gå demonstranterna till mötes.
Men den gamla regimen i Ukraina lutade kraftigt mot Moskva och var, som det visade sig, fullt beredd att sätta in våld i stor skala mot protesterna. Många anser sig ha belägg för att detta våld delvis utövades av inlånad rysk säkerhetspersonal.
I Ukraina krävde demonstranterna ett samarbetsavtal med EU, just det som president Viktor Janukovytj vägrade att skriva på. Moldavien har redan ett sådant avtal och regeringen anses vara allmänt Europavänlig och inte hågad att ta instruktioner från Vladimir Putin. Detsamma gäller så vitt man kan bedöma majoriteten av demonstranterna.
Ändå är det nödvändigt att noga följa Rysslands agerande i eller kring den före detta sovjetrepubliken. Moldavien gränsar inte till Ryssland och borde därför åtnjuta en viss säkerhet. Men en del av Moldavien, den så kallade republiken Transnistrien, styrs sedan Sovjetunionens upplösning av Moskvatrogna grupper och är militärt under kontroll av rysk trupp. Den moldaviska centralregeringen har låtit utbrytarrepubliken vara ifred, i förhoppningen att problemet med tiden ska avveckla sig självt.
Men befolkningen i Moldavien är, precis som i Ukraina, splittrad. Det finns sovjetnostalgiker som kastar blickar mot Moskva. Det finns andra som ser landets framtid i det demokratiska Europa, och bland dem också grupper som vill se en återförening med Rumänien dit Moldavien hörde innan Hitler och Stalin delade upp Östeuropa mellan sig.
Man måste räkna med att ryssvänliga krafter försöker ”kapa” upproret och använda det för att få till stånd en ny regering efter Putins smak. Med förevändningen att Moldaviens centralregering skulle försöka angripa Transnistrien militärt kan de ryska trupperna där givetvis gå till offensiv. I stället för att annektera delar av Moldavien, på det sätt som skett i Ukraina, skulle ryska eller ryskstödda aktörer kunna lägga beslag på hela landet.
Hur utvecklingen är fortsätter så måste man också sätta krisen i samband med det ryska trycket mot Ukraina. Det skulle naturligtvis bli än starkare om Moldavien föll i Putinvänliga krafters händer. För Putin själv kan detta vara ett alternativ till den nya offensiv i Ukraina som hittills har uteblivit.
EU och de viktiga EU-länderna har annat att tänka på just nu. Men en beredskap för politiskt och ekonomiskt stöd till ett fortsatt Europaorienterat Moldavien är nödvändig. Det bästa som kan hända tycks vara att regeringen avgår och släpper fram EU-vänliga och demokratiska krafter ur oppositionen.