I måndags fick kritikerna stöd av lagrådet, de höga jurister som har till uppgift att granska viktiga lagförslag innan de går vidare till beslut i riksdagen. Regering och riksdag är inte skyldiga att följa lagrådet, men det är ytterst anmärkningsvärt om kritik därifrån ignoreras. Ändå var regeringen ända till i går eftermiddag beredd att göra just det.
Lagrådets kritik träffar kärnan i regeringens förslag. Det handlar, skriver man, om lagstiftning som för tankarna till undantagstillstånd. Regeringen ville göra det möjligt att stänga av inte bara Öresundsbron utan i praktiken vilken vägförbindelse som helst – också inne i landet. Samtidigt vill man införa id-kontroll av alla som passerar gränsen med bussar, tåg och färjor – i strid med alla principer som brukar gälla i fredstid.
Tanken var därtill att dessa lagändringar skulle införas med näst intill omedelbar verkan, från den 21 december. Remisstiden sattes till två och en halv dag (!) och flera remissinstanser fick lov att lämna sina synpunkter per telefon i stället för att lämna genomarbetade och skrivna yttranden. Kvaliteten på ett lagstiftningsarbete av detta slag kan bara bli undermålig. Det enda man kan vara säker på att förslagen underminerar asylrätten.
Regeringen är alltså inte skyldig att följa lagrådet, och just Socialdemokraterna har en historia av att vifta bort juridiska invändningar som om de bara handlade om ointressanta formaliteter. De borgerliga partierna har ofta kritiserat denna attityd och tvärtom hävdat betydelsen av att lagförslag analyseras juridiskt innan de läggs fram.
Två partier, Centerpartiet och Vänsterpartiet, har varit kritiska hela tiden och krävde i går att förslagen skulle dras tillbaka. Liberalerna (Folkpartiet) och Moderaterna klargjorde under gårdagen att de inte kunde acceptera förslaget om att stänga broar och vägnät. Kort därefter ändrade sig regeringen själv – att driva igenom stängda gränser ihop med Sverigedemokraterna var för magstarkt.
Hut gick hem – på denna punkt. Men förslaget om obligatoriska id-kontroller ligger kvar och accepteras tydligen av L, M och KD. Också detta förslag för tankarna till ett undantagstillstånd och strider mot de normer för humanitet och respekt för människovärdet som vi normalt anser ska prägla lagstiftningen.
Som justitiekansler Anna Skarhed uttrycker det kan den föreslagna lagstiftningen innebära att man ”låter ett barn som står utanför vår port” vända om han eller hon inte har identitetshandlingar.
Respekten för lagstiftningens former och kvalitet måste leda till att också detta förslag dras tillbaka.
Håkan Holmberg