Organisationen Fastighetsägarna frågade sina hyresgäster vad de väntade sig av 2024 års hyresnivåer. Hyresvärdarnas utgångsbud är tolv procents höjning. Undersökningen visade att åtta av tio hyresgäster förväntar sig en höjning på samma nivå eller mer än årets genomsnitt på 4,2 procent (Novus, 22/9). Sex av tio svarar att de ekonomiskt skulle klara en större höjning ”lätt”. Endast var tionde uppger att de skulle få ”mycket svårt” att betala en sådan hyra.
Hyresgästföreningen gick i taket. Att först komma med höga hyreskrav och sedan fråga 500 (av 1,6 miljoner) hyresgäster vad de ”förväntar sig” är horribelt, menar förhandlingsstrategen Marcus Kjellin. ”Merparten kommer säkert att betala hyran även nästa år men frågan är hur mycket det blir kvar till annat”, tillägger han. Hyresförhandlaren saknar inte poänger, men det betyder inte att undersökningens resultat är fel.
I torsdags meddelade Riksbanken att räntan höjts med ännu en kvarts procent, förmodligen en av de sista höjningarna. På tisdagen rapporterade UNT om skenande priser för fjärrvärmen nästa år (26/9). Det är två exempel på utgifter som båda har mycket stor påverkan på ekonomin för villaägare och bostadsrättsföreningar. Samt för företag, inte minst fastighetsägare.
Hyresgäster påverkas bara på ett sätt, nämligen via hyran. Detsamma gäller kostnader för vatten och sophämtning. Hushållselen ingår normalt inte i hyran men det handlar om cirka 300-700 kronor i månaden för en vanlig lägenhet.
Den som hyr sin bostad har generellt lägre inkomst än boende i villa eller bostadsrätt, därmed också mindre marginaler. Det kommer att bli svårt att få pengarna att räcka till i slutet av månaden, med fortsatt höga mat- och bränslekostnader, och så vidare. Att kalla hyresgäster för krisens ”vinnare” vore magstarkt, men faktum är att de förlorar klart mindre än andra grupper. De allra lägsta inkomsterna, som garantipensionen och olika bidrag, är dessutom indexerade och skyddade mot inflationen.
Hyresgäster är ingen enhetlig grupp, bostadsägare är det i ännu lägre grad. Här finns massor av hushåll som levt livets glada dagar med bottenräntor och kunnat lägga undan tiotusentals kronor varje månad. Men nu kraschar vissa av dem hårt och det är säkert betydligt fler än var tionde som hade sagt att det skulle bli ”mycket svårt” att klara årets alla kostnadsökningar.
I hyreskvarteren var det ganska tufft redan före krisen. Men det har inte blivit så mycket sämre och självklart måste man vara med och betala sin del av kostnaderna för ränterallyt och de galopperande energipriserna. Allt annat vore orimligt.