Så kan man enkelt sammanfatta de slutsatser som ledde till att Finland nyligen genomförde ett stort tillslag mot ryskägda fastigheter utanför Pargas. Ett ”finskt” företag med ryska ägare har, helt lagligt, under en följd av år köpt in mark nära farleder och militära skyddsområden i Åbolands skärgård och byggt olika anläggningar utan rimlig civil användning. Där finns helikopterplattor, hamnar och byggnader avsedda för inkvartering av personer som knappast är vanliga hotellgäster.
Anläggningarna var dessutom mer eller mindre tomma. Det är svårt att föreställa sig något annat syfte än att bygga upp stödjepunkter för tänkbara aktioner i en skärpt säkerhetspolitisk situation. Så har det hela också uppfattats både av finska medier och av Skyddspolisen. Dessutom har presidenten varit informerad om tillslaget, vilket knappast är det normala vid vanliga polisingripanden.
Även skattebrott tycks ingå i bilden – också det ett tecken på förberedelser ”under radarn” inför ett eventuellt förändrat säkerhetspolitiskt läge. Det är känt att ryska underrättelse- och säkerhetstjänster ofta samspelar med kriminella grupper. Skyddspolisen har också avslöjat att ryska intressenter genom bulvaner köpt in ett antal små lägenheter i Helsingfors. Vill man placera ut personal av olika slag inför ett eventuellt krisläge så är det givetvis bättre att ha färdiga lägenheter än att boka rum på hotell.
Både i Finland och Sverige har politiker – och den allmänna opinionen – föreställt sig att riskerna för infiltration av detta slag minskat väsentligt efter det kalla krigets slut. Några egentliga spärrar mot markköp eller andra affärer i säkerhetspolitiskt känsliga områden har inte funnits. Men det är tydligt att oavsett hur läget kan ha varit efter Sovjetunionens upplösning så har den nuvarande ryska statsledningen återupptagit en planering som kan innebära stora risker för de berörda länderna om den säkerhetspolitiska situationen skulle skärpas.
I Dagens Nyheter i går ger Jan Leijonhielm, tidigare chef för Rysslandsstudierna vid Totalförsvarets forskningsinstitut, en rad detaljerade exempel på hur sådana förberedelser kan gå till. Sverige berörs lika mycket som Finland. Även på vår sida av Östersjön sker märkliga fastighetsköp, ibland också med kopplingar till politiska intressen. Ett exempel redovisades i DN den 8 oktober, men det finns flera.
I en öppen ekonomi är det tillåtet att göra affärer som har helt andra motiv än företagsekonomisk lönsamhet. Men känsliga objekt och områden bör löpande inventeras i syfte att förhindra markköp och byggenskap av det slag som föranlett ingripandet utanför Pargas. Som Jan Leijonhielm skriver så kan vi behöva ny och effektiv lagstiftning, också i Sverige.
Håkan Holmberg