Det finns två tydliga politiska alternativ för att integrera nyanlända på arbetsmarknaden. Regeringens lösning är att sitta still och lita på sina vanliga åtgärder - en praktikplats här, en utbildningsplats där. Alliansens metod är i stället att tala om alla ”enkla jobb” som behövs och att kapa ingångslönerna rejält. Förutsättningar för samtal och överenskommelser verkar inte finnas då ingen tycks vara beredd att vika en tum.
Den första frågan regeringen måste ställa sig är om det fungerar bra som det gör. Har svaga grupper som unga utan gymnasieutbildning, funktionshindrade och utlandsfödda lätt att få jobb tack vare de olika subventioner och utbildningar som finns? Om svaret är nej, hur påverkas då landet av att antalet nyanlända flerfaldigas under några år? Vilka åtgärder behövs för att möta detta?
Svaret är att de utsatta gruppernas andel av samtliga arbetslösa ökar för varje år som går. Receptet för att möta de kommande utmaningarna är, enligt Konjunkturinstitutet, IMF, OECD och Finanspolitiska rådet lägre ingångslöner. Statsminister Stefan Löfvens recept är (SVT Aktuellt 11/2) bibehållna lägstalöner och subventioner till arbetsgivarna.
I Alliansen går Centern och Liberalerna fram med hot om lagstiftning om jobb med betydligt lägre lön, om inte arbetsmarknadens parter ordnar det själva. Chansen för detta är obefintlig. Det förstås av till exempel Handels utgångsbud i avtalsrörelsen, som är nästan fyra procent högre ingångslöner. LO kallade C-förslaget för apartheid och sovjetisk planekonomi. L får väl nöja sig med sovjetstämpeln eftersom förslaget inte bara gällde nyanlända.
C-förslaget har kritiserats hårt här på ledarsidan. Löner i paritet med socialbidragsnormen är ingenting som kännetecknar framgångsrika ekonomier och välfärdsländer. Om detta väl har införts blir det också mycket svårt att hitta tillbaka till en fungerande lönebildning. När ska de nyanländas löner bli normala och hur?
Man kan fundera på varför det inte finns något mellanting. Antingen ska ingångslönerna slaktas med 30 procent eller så ska de höjas med fyra. Antingen ska vi ha en kader av enkla servicejobb där man inte kan leva på sin lön, eller så ska alla utbildas till att kunna ta framtidens jobb.
Den svenska modellen har fungerat mycket väl och har försvarats av alla regeringar, oavsett färg. Men i februari kommer för första gången en majoritet av alla arbetslösa i Sverige att vara födda utomlands. Och då har en stor majoritet av de 160 000 som sökte asyl i fjol ännu inte fått uppehållstillstånd. Det kommer att krävas extraordinära åtgärder.
Hittills har det kommit både dåliga förslag och sådana som är värda att diskutera. Problemet med S/LO är att det inte ens tycks finnas en insikt om att något måste göras. Allt som behövs är egentligen en signal om att det finns en chans för alla att få ett vanligt jobb i Sverige 2016.