Men om man ändå ser på siffrorna inför parlamentsvalet i Nederländerna på onsdag, den 15 mars, så är det inte alls säkert att högerextremisten Geert Wilders får särskilt mycket inflytande efter valet.
Wilders är mot EU, vill förbjuda islam och stoppa invandringen. Det finns väljare som inte tvekar att rösta på denna giftiga mix av omöjliga ståndpunkter. Men det finns också andra väljare.
Ska man tro, åtminstone en smula, på opinionsmätningarna så är det sju partier som har förutsättningar att få ett hyggligt väljarstöd. Wilders så kallade frihetsparti är möjligen, men inte säkert, störst av dessa. Stödet för det största regeringspartiet, det högerliberala VVD, är på samma nivå. Strax därefter finns det kristdemokratiska CDA och det socialliberala D66.
Därtill kommer miljöpartiet Grön vänster och socialistpartiet SP. Socialdemokraterna PvdA som regerar i koalition med VVD har tappat mycket men kan ändå få en bit över tio procent. Ytterligare några partier delar på resten av väljarkåren.
I Nederländernas notoriskt fragmenterade politiska liv betyder det att varje ny regering måste bli en koalition av två eller flera partier och det är svårt att föreställa sig att något annat större parti på allvar vill gå i koalition med Geert Wilders.
Det betyder inte att Wilders är ofarlig. Han påverkar genom sin blotta närvaro hur många andra uttrycker sig och agerar. Men det finns motkrafter också i Nederländerna.
Det mest slående exemplet just nu är D66 som driver sin valrörelse på öppenhet mot omvärlden, samarbete i Europa, ansvarstagande för miljön och investeringar i utbildning. Hur väl det kommer att löna sig vet vi om några dagar.
Valfrågor av detta slag var för inte så länge sedan naturliga för många fler. Nu dränks de ofta av nationalism och inskränkthet. Låt oss hoppas att positiva budskap också kan nå fram, inte bara i detta val.
Håkan Holmberg