Naturligt med Måndagsrörelsen i Uppsala

Den första Måndagsrörelsen grundades en gång av bland andra UNT:s tidigare politiska chefredaktör Håkan Holmberg. Nu finns en ny Måndagsrörelse.

Ukrainas Sverigeambassadör Andrii Plakhotniuk talar vid Måndagsrörelsen manifestation på Forumtorget.

Ukrainas Sverigeambassadör Andrii Plakhotniuk talar vid Måndagsrörelsen manifestation på Forumtorget.

Foto: Läsarbild

Ledare2025-04-09 07:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det känns på många sätt naturligt att Måndagsrörelsen för ett fritt Ukraina nu också har hittat till Uppsala. Måndagsrörelsen, som den ser ut i dag, startades måndagen 28 februari 2022 av tidigare M-politikern Gunnar Hökmark och riksdagsledamoten Fredrik Malm (L).

Varje måndag sedan dess har man samlats på Norrmalmstorg i Stockholm klockan 12 för att uppmärksamma Rysslands angreppskrig mot Ukraina och övergreppen mot den ukrainska civilbefolkningen. Talarna varierar, från dignitärer till ”vanligt” folk, men budskapet är alltid detsamma: Ukrainas kamp måste stödjas.

Men detta är inte den första Måndagsrörelsen som Sverige sett – och det är här Uppsalakopplingen kommer in.

I mars 1990 startades den första Måndagsrörelsen. Även då samlades man varje måndag på Norrmalmstorg. Då handlade det om de baltiska staternas självständighet från Sovjetunionen. Mötena hölls fram till september 1991. Alltid i Stockholm, men till och från också i ett trettiotal andra svenska städer.

Initiativtagare var Gunnar Hökmark, Peeter Luksep, Andres Küng och Håkan Holmberg, Upsala Nya Tidnings tidigare politiska chefredaktör. Luksep och Küng hade med sina baltiska rötter starka band till de ofria staterna. Medan Hökmark och Holmberg stod för de politiska kontakterna i Sverige (Håkan Holmberg var vid tillfället riksdagsledamot för Folkpartiet, Gunnar Hökmark för Moderaterna).

Upsala Nya Tidnings tidigare politiska chefredaktör Håkan Holmberg var starkt engagerad för de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen.
Upsala Nya Tidnings tidigare politiska chefredaktör Håkan Holmberg var starkt engagerad för de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen.

För den som på något sätt har varit i kontakt med Håkan Holmberg eller som läst det han under åren skrev på ledarplats i UNT, är det knappast förvånande att han var drivande bakom Måndagsrörelsen. I ett 80-talets politiska klimat där man inte fick reta upp det mäktiga Sovjetunionen var Håkan Holmberg en av dem som stack ut med sitt idoga försvar för de baltiska folkens rätt till frihet och självständighet.

Håkan hade den unika förmågan att kunna kombinera stor faktakunskap med ideologisk stringens. Hans sätt att argumentera var beläst och stramt, samtidigt som det alltid hade ett stort patos. Det gällde såväl i tal som i skrift.

Detta var en stor tillgång för den dåvarande Måndagsrörelsen och hade stor påverkan på hur vi kom att se på Sovjetunionens agerande för att försöka upprätthålla ockupationen av Estland, Lettland och Litauen.

På samma sätt bidrar den nuvarande Måndagsrörelsen till att vi inte glömmer den pågående ryska aggressionen. En måndag i månaden är det tänkt att vi ska kunna samlas vid Forumtorget för att visa vårt stöd för det ukrainska folket.

Om du inte var där i måndags, kom nästa gång. Det skulle Håkan Holmberg ha uppskattat.