Hundraåringarna kan bli hur många som helst

Men alltför friska 70-åriga pensionärer är inte samhällsekonomiskt hållbart.

Rikskända bloggaren Dagny Carlsson fick nästan uppleva sin 110-årsdag 2022. Hundraåringar har blivit allt vanligare i Sverige på 2000-talet.

Rikskända bloggaren Dagny Carlsson fick nästan uppleva sin 110-årsdag 2022. Hundraåringar har blivit allt vanligare i Sverige på 2000-talet.

Foto: Fotograf saknas!

Ledare2025-04-24 07:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Under 2020-talet har det skett en markant ökning av 100-åringarna i Sverige. Trots en pandemi följd av oroliga tider har antalet svenskar som fyllt 100 år stigit med hela 21 procent på fem år, enligt statistik som begravningsföretaget Lavendla beställt av SCB. Just nu finns omkring 3 000 100-åringar i landet, varav cirka 110 bor i Uppsala län.

Det är glädjande! Förstås, får man tillägga, eftersom ”den åldrande befolkningen” så ofta målas upp som ett stort hot. Vad som då avses är andelen äldre i förhållande till den arbetande befolkningen. Därför är det viktigt att det fylls på underifrån, att födelsetalen vänder uppåt igen. Samt att antalet ”unga” pensionärer, 60-70-åringar, blir färre, vilken redan sker med en justering av pensionsåldern.

Psykiatriprofessorn Ingmar Skoog har genom sin forskning personifierat att ”70 är det nya 50”. Det är ingen hurtfrisk slogan som är avsedd att muntra upp nyblivna pensionärer och få dem att känna sig yngre. Det är konkreta framsteg i hälsan för 70-åringar som på 2020-talet är som 50-åringar för ett halvt sekel sedan. Studien H70 har bedrivits vid Göteborgs universitet sedan 1971. 

Skoog ger två konkreta exempel för tidningen Dagens Diabetes: 70 procent av de manliga och 30 procent av de kvinnliga 70-åringarna klarade 1981 testet att ta sig upp på en halvmeter hög pall. I dag klarar 90 procent av bägge könen samma test. Det genomsnittliga blodtrycket har sedan 1971 sjunkit från 170 för kvinnor och 160 för män till 140 får båda könen.

Även demenssjukdomarna har gått ned, med 30 procent för 85-åringar. Förr eller senare får alla ett större vårdbehov och belastningen på vården och omsorgen lär också öka när 1940-talisterna blir så gamla, eftersom de är så många.

Förre statsministern Fredrik Reinfeldt spekulerade i en DN-intervju 2012 om ett arbetsliv som sträckte sig till 75-årsåldern. Han fick mycket kritik då, främst av yrkesgrupper som slitit ut sig vid 60. Men hans syfte var att ”rita om den mentala kartan” för en framtid där ”hälften lever tills de blir hundra”.

Delvis är Reinfeldt på väg att bli sannspådd, men det är fler mentala kartor som behöver ritas om till dess. Exempelvis viljan att anställa 55-plussare med många år kvar i kroppen. Sedan återstår det också att se om ”50 blir det nya 70” när en stillasittande generation med sämre psykiskt mående kommer i den åldern. Variablerna är många då man blickar in i framtiden. Men att trycket på vården och pensionskapitalet ökar de närmaste 10-15 åren, det är ändå ganska så säkert.