I regeringsförklaringen kommer han att säga att man nu är överens på en rad viktiga punkter som skolan, skatterna, försvaret och, ja, kanske också energipolitiken. Men hur ska det gå till när Miljöpartiet gått till val på att stänga två kärnkraftsreaktorer samtidigt som Socialdemokraterna plockat sin partiledare från den tunga industrin?
Det hade varit en sak om MP-ledningen kunde hänvisa till att man redan fått bra betalt i förhandlingarna. Men det som kommit fram hittills tyder tvärtom på motsatsen. Nya Jas-plan till ett stärkt försvar går stick i stäv med MP-politiken, liksom Förbifart Stockholm. Och inte lär det bli någon nedläggning av Bromma flygplats.
På plussidan är det magert för MP: skärpta regler för vapenexport och S anslutning till migrationsöverenskommelsen kan räknas dit. Kanske kommer de ekonomiskpolitiska talespersonerna Magdalena Andersson och Per Bolund också med en uppgörelse där restaurangmoms och bensinskatt pekar åt det gröna hållet (fortsatt sänkt respektive höjd) och språkrören Fridolin och Romson kan därmed se sina väljare i ögonen, ”vi gjorde vad vi kunde”.
Löfvens problem är att samtidigt som han syr ihop regeringsförklaringen försvårar han de pågående budgetförhandlingarna. De nya Jas-planen får så att säga direkt bäring på uppgörelsen om vinster i välfärden då de ogillas starkt av Jonas Sjöstedt (V). Budgeten behöver egentligen inte vara klar förrän senare i höst, men i och med att det är så bråttom med regeringsförhandlingarna skapas låsningar som senare kan bli svåröverstigliga.
De tre rödgröna partierna försökte att komma överens om vinster i välfärden redan inför valet 2010 utan att lyckas. Det blir inte lättare nu då Vänsterpartiet ser ut att närmast villkora en överenskommelse med att budgeten innehåller skrivningar om vinstförbud. För bara någon vecka sedan talade Sjöstedt om vissa öppningar (det viktiga var att man ”gick åt rätt håll”) men det var innan stridsplanen flög lågt över förhandlingsrummet.
Försvars- och migrationspolitiken är liksom pensionsöverenskommelsen (där MP nu har anslutit sig) exempel på politik vi måste få se mer av under den kommande mandatperioden, med tanke på det parlamentariska läget. Men detta var ju redan existerande plattformar där ett nytt parti kommit till. Och Stefan Löfvens tanke att sträcka ut handen till Folkpartiet och Centern fick en dålig start när förslaget om obligatoriskt gymnasium sågas av allianspartierna (och sannolikt därmed också av riksdagen).
När Stefan Löfven fortsätter med sin statsministerfoxtrot (ett steg till vänster, två till höger) kommer budskapet slutligen att sjunka in hos väljarna. Vänstern vann inte valet. Det finns en regering och Sverige måste styras, men det finns inget vänstermandat.