Klimatet är inte det enda som är viktigt

Klimatkrav kan ge liten eller rentav fel effekt.

Klimatkrav i offentliga upphandlingar kan låta harmlöst, men riskerar att ge liten påverkan till ett högt pris.

Klimatkrav i offentliga upphandlingar kan låta harmlöst, men riskerar att ge liten påverkan till ett högt pris.

Foto: Anders Wiklund/TT Nyhetsbyrån

Ledare2020-12-11 06:07
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Klimatkrisen är på många sätt akut och mycket behöver göras för att bromsa klimatförändringarna. Därför kan det verka självklart att det offentliga ska agera normerande, vilket förstås är skälet till att offentlig upphandling har som delmål att “bidra till att våra klimatpolitiska mål nås”. Det sker 20 000 offentliga upphandlingar varje år. De uppgår till över 700 miljarder BNP, motsvarande en sjättedel av BNP. 

Men är klimatkrav på offentliga upphandlingar ett effektivt sätt att minska utsläppen? Det är utgångspunkten för 2020 års miljöekonomiska rapport från Konjunkturinstitutet.

Svaret är ett rungande nja. För det första är det troligt att Sveriges totala utsläpp inte skulle minska av klimatkrav i offentliga upphandlingar, utan bara omfördelas från ett område till ett annat. 

Dessutom har Sverige redan en ett brett generellt regelverk med koldioxidskatt och utsläppsrätter på EU-nivå. De två instrumenten täcker 95 procent av alla fossila utsläpp i Sverige. Problemet är att de branscher som inte täcks också är branscher som släpper ut mycket koldioxid. Samtidigt är risken för koldioxidläckage stor i de branscherna – alltså att hårdare regelverk skulle leda till att företagen förlägger verksamheten i länder med än lägre klimatambitioner. Den problematiken är svår att åtgärda genom klimatkrav på offentlig upphandling. 

Att det är frivilligt för leverantörer att ge sig in i offentliga upphandlingar komplicerar också konsekvenserna av klimatkrav. Ett syfte med klimatkrav är förstås att ge företag incitament att göra en klimatomställning. 

Det är dock sannolikt att de som helst ger sig in i en offentlig upphandling med klimatkrav är de leverantörer som redan uppfyller kraven. De leverantörer som inte har uppnått målen låter helt enkelt bli att ge sig in i upphandlingen över huvud taget. Det sker alltså ingen klimatomställning, och klimatkraven förlorar därmed en viktig del av sitt syfte. Samtidigt bidrar de till att kraven för offentlig upphandling allt krångligare. 

Och enkelhet i kraven vid offentlig upphandling har ett högt egenvärde. Ju fler krav, desto färre leverantörer kommer att kunna ge sig in i upphandlingen. Om det finns färre möjliga leverantörer, är risken större att det offentliga åker på en dålig deal eller i praktiken blir tvungna att använda sig av en leverantör som brister på andra sätt. Att ställa fler specifika krav kan alltså ge sämre offentliga upphandlingar. 

Klimatet är en angelägen fråga. Det är lockande att försöka åtgärda den på alla fronter. Men när vi gör klimatet till högsta prioritet i alla offentliga åtaganden riskerar vi att offra andra viktiga värden, som till exempel enkelhet i offentliga upphandlingar. Bättre då att stärka de generella regelverken för att minska koldioxidutsläppen genom att täppa till koldioxidskatten och verka för klimattullar inom EU.