Tanken att Ryssland skulle utvecklas i demokratisk riktning efter Sovjetunionens upplösning var inte i sig orimlig, men kalkylen gav inte utrymme för Vladimir Putin. Länken mellan Europa och Nordamerika föreföll stabil, men kalkylen gav inte utrymme för Donald Trump.
Rysslands militära förmåga kan inte jämföras med Sovjetunionens och landet skulle inte klara en riktig kraftmätning med USA eller Nato. Men väl beräknade framstötar i mindre skala av det slag som riktats mot Ukraina skulle kunna inträffa igen – särskilt om det framstår som osäkert om USA under Trump tänker leva upp till sina förpliktelser gentemot sina allierade.
Sverige har valt ett nära samarbete med USA utan att gå in i Nato. Men den osäkerhet som Trump har skapat gäller också för relationen till Sverige. I ett avseende är Trumps retorik dock befogad – de europeiska allierade bör ta ett större ekonomiskt ansvar för sin egen säkerhet. Så har det varit också under tidigare presidenter.
Det svenska försvaret har om inte nedmonterats så kraftigt urholkats sedan 2004. Både borgerliga partier och rödgröna bär ansvaret. Ändå har uttrycket ”återtagande” förekommit under hela denna process, som något som skulle kunna ske om säkerhetsläget försämrades. Nu är vi där.
I Dagens Nyheter i lördags föreslog Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M) att Sverige ska låna 35 miljarder som ett engångsbelopp för att snabbt förstärka vår försvarsförmåga. Det finns skäl att ta honom på allvar, över block- och partigränser.
Det finns två viktiga poänger i Hökmarks förslag. Den första är att det handlar just om ett engångsbelopp. Det betyder att den verksamhet som redan pågår inte urholkas genom att inköp av ny materiel tränger undan de kostnader som ändå måste bäras – ”kängor, körmil, flygtimmar och förbandsövningar”. De pengar som lånas tillförs vid sidan av den vanliga försvarsbudgeten.
Den andra poängen är att det som skulle uppnås med de lånade miljarderna till stor del är att materiel som redan finns och fungerar kan återföras till förbandsorganisationen. Vi har stridsvagnar av typ 122 (Leopard) i lager. Vi har pansarskyttefordon och stridsfordon av annat slag. Vi har möjlighet att förlänga användningen av Gripenplanen i stället för att avveckla och montera ned dem. Och vi kan förnya beväpning och annan utrustning till exempelvis Visby-korvetterna och Helikopter 14.
Också den ordinarie försvarsbudgeten måste givetvis utökas. Natomålet på två procent av BNP kan vara rimligt också för oss. Exakt hur mycket vi bör låna och exakt vad som då ska prioriteras kan diskuteras. Men det är viktigt att visa att vi snabbt tänker öka försvarsförmågan.
Håkan Holmberg